Foto: AI-genererad illustration
Ersättningen för obekväm arbetstid, OB, sänks med upp till flera tusen kronor i månaden för många privatanställda sjuksköterskor. Sänkningen gäller från den 1 januari och följer av Vårdförbundets nya avtal med Almega Vårdföretagarna, rapporterar Arbetsvärlden.
Varför sänks OB när avtalet presenterades som ett lyft?
Avtalet knyter OB-ersättningen direkt till lönen, enligt TT. Tidigare har timersättningen för varje kategori varit en fast summa i kollektivavtalet. Nu beräknas den genom att månadslönen delas med en divisor. För vardagskväll är formeln månadslön delat med 400.
Vårdförbundet meddelade i ett pressmeddelande i december förra året att facket förhandlat fram ett "rejält lyft för OB" för 7 000 anställda i privat vård och omsorg. Eftersom OB hittills inte följt löneutvecklingen sågs det som en framgång.
Parterna enades dock om att avtalet inte skulle kosta något extra. Därför tas den höjda ersättningen för dem som tjänar över 50 000 kronor från dem som tjänar mindre.
Vilka drabbas hårdast?
Anställda som tjänar under 50 000 kronor i månaden får lägre OB. För dem med löner runt ingångslönen innebär det en sänkning på 35 procent, uppger Arbetsvärlden.
Mest förlorar de med lägst lön och många pass på obekväm arbetstid. För dem kan förlusten bli åtskilliga tusen kronor i månaden. Med låg lön tar det flera år innan OB-nivån når upp till nivån före sänkningen.
Avtalet gäller sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor i privat sjukvård, så kallad bransch E. Modellen införs även i avtalen för privat äldrevård och ambulans. Sänkningen blir störst i äldrevården och minst i ambulansvården.
Reaktioner: "Ett ramaskri"
På Capio-drivna Dalens sjukhus i Stockholm presenterade cheferna de nya nivåerna förra måndagen.
– Det blev en otroligt dålig stämning och upprördhet. "Det här är inte sant", var känslan. Vårdens OB-ersättning är ju ett stående skämt och nu blir det ännu sämre, säger Klara Holmberg, sjuksköterska på enheten för avancerad sjukvård i hemmet, ASIH.
Hennes arbetskamrat Maja Karlsson är lika kritisk.
– Det är helt befängt att något som Vårdförbundet presenterar som ett positivt framsteg i realiteten är en försämring för oss, den stora majoriteten som inte tjänar över 50 000, säger hon.
Linda Linné, Vårdförbundets ordförande för Capioanställda, beskriver reaktionen bland medlemmarna som "ett ramaskri".
– Det finns arbetsplatser där ingen i våra yrkesgrupper tjänar mer än 50 000 och då ser man ingen positiv effekt alls. Det gör det än mer svårt att förklara för medlemmarna hur det blir bra i längden, säger hon till Arbetsvärlden.
Vårdförbundets förhandlingschef Ida Eklöf framhåller att syftet varit en ersättning som följer löneutvecklingen.
– Vi har ett uppdrag att företräda medlemmarna inte bara här och nu, utan på längre sikt och hela kollektivet, säger hon.
Tanken är att modellen på sikt ska leda till höjt OB för alla.
