Över 50 kommuner räknar med att tappa personal när lönekravet höjs i juni

Hårdast drabbas äldrevård och LSS

Totalt svarade 192 kommuner på enkäten. De som uppger att de riskerar personalförluster pekar framför allt på verksamheter inom äldrevård, LSS, skola och lokalvård. Framför allt är det mindre kommuner som uttrycker oro.

Umeå kommun är ett av de tydligaste exemplen, med upp till 100 anställda som riskerar att förlora sina arbetstillstånd. Stefan Larsson, förhandlingschef i Umeå, beskriver konsekvenserna som allvarliga.

– Det är ett avsevärt tapp som kommer ställa till det för oss ganska ordentligt, säger Stefan Larsson.

För att försöka rädda kvar personal schemalägger Umeå drabbade anställda på mer obekväma arbetstider, så att OB-tilläggen räknar upp lönen till den nya miniminivån. Migrationsverket har dock i vissa fall inte godkänt den lösningen, rapporterar Sveriges Radio.

Kils kommun i Värmland riskerar att förlora upp mot 20 anställda. HR-chefen Kaisa Rainerson uppger att kommunen inte kan matcha det nya lönekravet.

– Det kan bli besvärligt för oss att fortsätta bemanna, säger Kaisa Rainerson, HR-chef i Kils kommun.

I Sundsvall vittnar vårdbiträdet Aita, som arbetar inom hemtjänsten och väntar på uppehållstillstånd, om en konkret oro för sin framtid.

– Min chef kan inte säga okej jag kan ge dig 33 000 kronor, berättar hon för Sveriges Radio.

Lönekravet höjs efter beslut av Tidöpartierna

Höjningen är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna, som SVT Nyheter rapporterade om i november 2025. Lönekravet för arbetstillstånd går från 80 till 90 procent av medianlönen, vilket innebär en minimilön på 33 390 kronor i månaden. Det ursprungliga Tidöavtalet syftade till 100 procent av medianlönen, motsvarande 37 100 kronor, men den nivån övergavs efter motstånd inom regeringen.

– Vi har varit måna om att hitta en nivå som bekämpar fusk, samtidigt som vi lyssnat på företag som säger att det är svårt att rekrytera i Sverige, sade migrationsminister Johan Forssell (M) vid pressträffen i november.

Regeringen aviserade den 8 mars att vissa yrkesgrupper, bland annat undersköterskor, kan komma att undantas från det höjda kravet. Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ska ta fram en lista på bristyrken. Statsminister Ulf Kristersson (M) betonade att hög kapacitet inom vård och omsorg ska vägas in när listan bestäms.

Beskedet välkomnades av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, men med förbehåll. Fackförbundet Kommunal påpekade att det är svårt att utvärdera undantagen så länge det saknas besked om vilka yrken som omfattas och vilken lönegräns som då ska gälla. Listan väntas presenteras inom kort, och kommunerna hoppas på besked innan sommaren.