Professor: "Vi diagnostiserar personlighetsdrag" – adhd-diagnoser ifrågasätts

Professorn: diagnosen speglar inte alltid sjukdom

Ökningen av neuropsykiatriska diagnoser beror delvis på en förändrad syn på vad som räknas som sjukligt, enligt Svenaeus, som uttalar sig till Svenska Dagbladet.

– Vi har i väldigt hög grad börjat diagnostisera personlighetsdrag, säger Fredrik Svenaeus, professor i praktisk kunskap vid Södertörns högskola.

Han beskriver förändringen som dramatisk och menar att gränsen mellan sjukdom och normalvariation inte längre är skarp. Psykiatrikern Johan Bengtsson delar oron och varnar för att en diagnos kan bli en identitet som begränsar snarare än hjälper, och att den kan leda till att patienter ger upp för lätt.

Privatkliniker lovar diagnos innan utredningen är klar

Parallellt med debatten om diagnosgränser har den privata adhd-marknaden vuxit kraftigt. En granskning som Dagens ETC publicerade i februari visar att privatkliniker lovar diagnos redan innan utredningen har startat, att medicin ges som enda behandling och att diagnoser ställs utan fullständiga underlag. Granskningen gäller även barn.

Kartläggningen, som omfattade ett femtiotal företag, visade att utredningar marknadsförs med löften om snabba resultat och hög andel nöjda kunder. Kostnaden varierar mellan 10 000 och 40 000 kronor, och flera kliniker uppger att det nästan aldrig händer att en kund lämnar utan diagnos. Ett företag erbjöd möjligheten att helt hoppa över utredningen och ändå få medicin.

60 av 72 diagnoser avskrevs i Skåne-projekt

Att diagnoser inte alltid är livslånga fick tydligt stöd i ett projekt som Region Skåne genomförde hösten 2025, vilket Dagens Nyheter var först med att rapportera. Av 72 personer som fick sina adhd- och autismdiagnoser omprövade avskrevs 60, det vill säga drygt 83 procent.

Sofia Eberhard, chefsöverläkare på barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne, förklarade för Sveriges Radio att diagnoser inte alltid gäller hela livet och att symtomen hos vissa enbart påverkar dem under barndomen eller tonåren. Många deltagare i projektet ville själva få sin diagnos omprövad, bland annat för att kunna söka jobb som kräver att man inte har en aktiv diagnos.

Resultaten från Skåne och granskningen av privatklinikerna sätter press på vården att skärpa kraven på utredningsunderlag. Debatten om var gränsen mellan diagnos och personlighetsdrag ska dras väntas fortsätta, inte minst i ljuset av att efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar fortsätter att öka.