Rapport: Gigekonomi sprider sig i europeisk spionage, "förbrukningsagenter" rekryteras via Telegram

Rapporten "Spies among us", som undersökt offentliga spionagedomar i Europa mellan 2008 och 2024, avslöjar ett mönster som liknar gigekonomins struktur, rapporterar Dagens Nyheter. Någon kan rekryteras via Telegram för att fotografera en byggnad eller militär utrustning, och sedan aldrig höras av igen.

– Det är förbrukningsagenter, säger Anna Lioufas, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och en av studiens författare.

Hälften är insiders, resten rekryteras utifrån

Rapporten bygger på 70 dömda spioner och ger en ovanligt konkret bild av vilka som faktiskt utför spionage i Europa i dag. Runt hälften av de dömda är så kallade insiders, personer med befintlig tillgång till hemlig information.

Den andra hälften rekryteras utifrån för att utföra avgränsade, lågtröskeluppgifter. Det kan handla om att fotografera militär utrustning, trupper eller byggnader, uppdrag som inte kräver någon bakgrund inom underrättelseverksamhet.

Av de 70 dömda var bara fyra kvinnor, vilket pekar på en kraftig könsobalans bland dem som faktiskt lagförs för spionage i Europa.

Telegram och digitala plattformar sänker tröskeln för rekrytering

Den tekniska utvecklingen gör det enklare att rekrytera personer utan att avslöja vem som ligger bakom uppdraget. Via krypterade meddelandetjänster som Telegram kan en utländsk underrättelsetjänst nå ut till potentiella agenter snabbt, anonymt och billigt.

Det förändrar hotbilden. I stället för en handfull välutbildade agenter med djup infiltration kan en aktör nu använda sig av många tillfälliga utförare med begränsad kunskap om helheten. Varje enskild person vet lite, men tillsammans kan de samla in betydande information.

Rapporten "Spies among us" är framtagen av FOI och belyser en utveckling som säkerhetstjänster i flera europeiska länder redan varnat för under de senaste åren.