Rättspsykiatrin fortsatt överbelagd trots 90 nya vårdplatser
Foto: AI-genererad illustration
Trots att antalet fasta vårdplatser inom rättspsykiatrin ökat med 90 det senaste året är överbeläggningarna fortsatt ett utbrett problem vid svenska kliniker. En kartläggning av Ekot visar att 13 av 15 tillfrågade regioner vittnar om platsbrist, eftersom allt fler döms till rättspsykiatrisk vård.
Femte året i rad med allvarliga problem
Situationen har försämrats kontinuerligt under flera år. Kliniken i Vadstena är en av dem som drabbas hårdast.
– Det är ett tufft läge, vi är inne på det femte året där vi ser stora bekymmer med att lösa vårt uppdrag, säger Per Forsberg, verksamhetschef vid rättspsykiatrin i Vadstena.
I dag finns 1 422 fasta vårdplatser i Sverige, men SKR har bedömt att behovet överstiger 2 000 slutenvårdsplatser. I Region Skåne uppgår beläggningen till 112 procent, vilket tvingat klinikerna att sätta in extrasängar och i vissa fall låta patienter dela rum.
– Man vill gärna undvika att ha flera patienter i samma rum samtidigt. Det ökar risken för hot och våld, arbetsmiljön blir sämre och vårdtiderna sannolikt längre, säger Bo Knutsson, verksamhetschef för rättspsykiatrin i Skåne.
Dömda går fria i väntan på plats
Platsbristen får direkta konsekvenser för rättssäkerheten. Enligt uppgifter från TT befinner sig ett tjugotal personer som dömts till rättspsykiatrisk vård på fri fot, eftersom klinikerna inte kan ta emot dem, något som strider mot lagen om rättspsykiatrisk vård som kräver att vården påbörjas utan dröjsmål.
Nästan samtliga så kallade frifotingar, 21 personer i mitten av februari, hör hemma i Region Skåne.
– De här personerna har ett vårdbehov som bör påbörjas så snabbt som möjligt, säger Mikael Malm, handläggare vid avdelningen för vård och omsorg på SKR.
Malm ser ingen ljusning framöver. Domarna har ökat i antal de senaste åren, och de långa vårdtiderna gör att platser sällan frigörs i tillräcklig takt.
SKR kräver att staten tar ekonomiskt ansvar
En central del av problemet är att regionerna saknar kontroll över inflödet av patienter, det är domstolarna som avgör vem som döms till rättspsykiatrisk vård, men kostnadsansvaret ligger hos hemregionen. Det skapar en strukturell obalans som SKR länge kritiserat.
– Det är rättsväsendet som avgör vem som ska få den här vården, men ändå ligger ansvaret helt på hemmaregionen och regionen har också det fulla kostnadsansvaret, säger Anna-Lena Hogerud (S), sjukvårdsdelegationens ordförande i SKR.
SKR ställer sig bakom Vårdansvarskommitténs förslag om att staten ska överta hela eller delar av finansieringsansvaret. Fredrik Sjöstrand från Region Östergötland pekar på ytterligare en praktisk konsekvens av att hela landet drabbas samtidigt, det går inte att köpa platser i andra regioner när alla är fullt belagda.
Ett förstatligande av driften vill SKR däremot inte se. Organisationen anser att rättspsykiatrin behöver hållas ihop med den övriga psykiatrivården som bedrivs i regionerna. Frågan om statens finansieringsansvar och styrning av rättspsykiatrin väntas utredas vidare.


