Rekord: 963 anmälningar om fysiskt våld i skolan hittills i år

Hur många fall har anmälts?

Med anmälningar om hot och rån ingår 1 250 fall hittills i år, en mycket hög siffra sett över tid. I statistiken ingår alla skolformer upp till och med komvux, men förskoleklass och grundskola står för den stora majoriteten.

En mycket stor andel av anmälningarna gäller drabbad personal. Bilden av en alltmer utsatt personal stärks av ökande sjukfrånvaro på grund av våld eller hot. Elevassistenter är genomgående den mest utsatta yrkesgruppen.

Mörkertalet befaras vara stort. Arbetsmiljöverket har tidigare sett att våld mot elever underrapporteras.

Vad säger lärare och fack?

Skyddsombud och lärare beskriver ett växande problem med elever som slår, sparkar och angriper personal med tillhyggen. I Stockholm lämnade Sveriges Lärare i oktober in en så kallad 6:6 a-begäran till utbildningsförvaltningen. Enligt TV4 inkom 338 anmälningar om hot och våld inom stadens grundskolor bara i september, drygt 15 per arbetsdag.

– Situationen är helt ohållbar. Elever kastar stolar och saxar. En anställd fick gipset avslaget, en annan blev slagen och behövde sys med sex stygn i ansiktet, säger Simon Sandström, grundlärare och huvudskyddsombud i Sveriges Lärare Stockholm.

Enligt Sandström är det värst på lågstadiet.

– Det handlar alltså om åtta- och nioåringar, säger Simon Sandström.

I Vaggeryd har ett helt lärarlag på Östra skolan sjukanmält sig. Enligt Jönköpings-Posten har 66 anmälningar om hot och våld mot lärare lämnats in till kommunen sedan augusti.

Dennis Bernhard, elevassistent på en anpassad grundskola i södra Stockholm, berättar för SVT att personalen dagligen blir slagen, riven och dragen i håret.

– Elever tar fram knivar, yxor, smäller smällare. Det har bara eskalerat, säger Dennis Bernhard.

Vad ligger bakom och vilka åtgärder krävs?

Arbetsmiljöverket pekar på elever som inte får det stöd de behöver. När myndigheten analyserade våld och hot i skolan 2013–2023 var utåtagerande elever den vanligaste situationen, i alla årskurser men framför allt i de högre.

– Det handlar inte om att barn blivit ondsinta, det handlar om elever som behöver stöd på något sätt och inte får det behovet tillgodosett, säger Kristian Hansson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

Sandström pekar på nedskärningar.

– Det blir färre och färre i personalen och större och större elevgrupper. Det är klart att det blir rörigt, säger Simon Sandström.

Facket kräver fler speciallärare, mobila akutteam och fler akutskolor för yngre barn. Enligt SVT är förvaltningen öppen för att se över behovet av fler akutskolor. Dagen efter Stockholms stads skriftliga svar begärde facket ett skyddsstopp på en grundskola, och eleven flyttades snabbt till en akutskola.

Sandström är optimistisk.

– Vi känner att vi har med oss både politiken och utbildningsförvaltningen i de här frågorna, och att vi nog faktiskt når det vi har krävt, säger Simon Sandström.

Grundskolechefen i Stockholms stad, Peter Bragner, delar inte fackets bild av situationen.