Riksrevisionen kritiserar 7 myndigheter för brister i arbetet mot etnisk diskriminering

Minoritetsgrupper får avslag i högre grad än majoritetsbefolkningen

Granskningen omfattar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket och Tullverket. Tidigare undersökningar som Riksrevisionen hänvisar till visar att diskriminering redan förekommer inom myndigheternas arbete.

Minoritetsgrupper får avslag på ansökningar om stöd och ersättningar i högre grad än majoritetsbefolkningen. Problemet sträcker sig längre än så.

– Det gäller likaså kontroller och ingripanden på felaktiga grunder. Det kan handla om polis- eller tullkontroller och även kontroller mot felaktiga utbetalningar från välfärden, säger Dorian Francis, projektledare för granskningen vid Riksrevisionen.

En persons namn, utseende och andra synliga attribut kan enligt rapporten påverka hur tjänstepersoner fattar beslut. Polismyndigheten uppger i granskningen att det finns rättsliga oklarheter kring när etnisk tillhörighet får användas i brottsbekämpning, något som Francis beskriver som en gråzon för enskilda polisanställda.

Myndigheterna agerar på anmälningar men förebygger inte

Riksrevisionen konstaterar att myndigheterna hanterar diskriminering reaktivt snarare än proaktivt. De är bra på att agera när en anmälan väl har gjorts, men saknar systematiska metoder för att själva upptäcka risker.

– Det krävs ofta en anmälan eller en dom i domstol för att de ska agera, säger Dorian Francis.

Problemet förstärks av att den enskilde sällan har insyn i hur jämförbara ärenden har hanterats, vilket gör det svårt att ens upptäcka att diskriminering har skett, enligt projektmedarbetare Karin Berg vid Riksrevisionen.

– I handläggningsförfarandet kan det vara svårt för individen att själv upptäcka och därför också anmäla en händelse. Därför menar vi att myndigheterna själva behöver undersöka sina verksamheter, säger Karin Berg.

Riksrevisionen lyfter också fram att Diskrimineringsombudsmannen, DO, inte driver på tillräckligt för att motverka etnisk diskriminering vid myndighetsbeslut. DO saknar dessutom mandat att granska en stor del av de anmälningar som kommer in enligt gällande lagstiftning.

Riksrevisionen kräver åtgärder från både myndigheter och regering

Rapporten riktar rekommendationer åt flera håll. De granskade myndigheterna uppmanas att regelbundet kartlägga och hantera risker för etnisk diskriminering, i stället för att vänta på externa signaler. DO rekommenderas att i högre grad använda sina befogenheter även i fall utan enskild anmälare, samt att bedriva förebyggande arbete mot statliga myndigheter genom utbildningar och dialoger.

Regeringen rekommenderas att följa upp hur myndigheterna hanterar diskrimineringsrisker och ge en lämplig myndighet uppdraget att höja den statliga kompetensen i frågorna. Brister i arbetet riskerar annars att underminera förtroendet för staten, slår Riksrevisionen fast.

– Men den största delen av ansvaret för att åtgärda de här bristerna ligger på myndigheterna själva. Och regeringen behöver se till att de tar det ansvaret, säger Dorian Francis.

Riksrevisionens rapport finns tillgänglig på myndighetens webbplats från och med den 16 april 2026.