Säpo: Ensamma gärningsmän är det största hotet mot politiker inför valet

Svåra att upptäcka och snabba att agera

Hotet från ensamma gärningsmän är något Säpo lyft under lång tid. Problemet är att de är svåra att identifiera i förväg och kan gå snabbt från ord till handling, vilket gör dem svårare att hantera än organiserade grupper.

– Det som framstår som det största hotet mot förtroendevalda och centrala statsledningen är ensamagerande individer, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi, chef för säkerhetsavdelningen på Säpo.

Psykisk ohälsa komplicerar bilden ytterligare, enligt Säpo. Utöver ensamma gärningsmän brukar inhemska våldsbejakande extremister bli mer aktiva under valår, men de riktar sig i första hand mot meningsmotståndare snarare än mot samhällsfunktioner.

För att skydda ministrar och partiledare vidtar Säpo åtgärder utöver ordinarie livvaktsskydd. Anna, Säpos kommenderingschef för valet, som framträder utan efternamn, nämner bland annat "tekniska lösningar" men vill inte gå in på detaljer.

Polisen förberedd efter kritiken från 2022

Polisen har redan märkt att "det börjar röra på sig" inför valrörelsen och förbereder sig för ordningsstörningar på gator och torg.

– Vi vet att antalet opinionsyttringar, hot och hat mot personvalda går upp under ett valår, säger Marie Borg, polisens kommenderingschef för valet.

Förberedelserna är mer omfattande än inför valet 2022, då polisen fick skarp kritik efter påskupploppen som drabbade flera städer, bland annat Malmö, Linköping och Stockholm. Trots underrättelser om våldsrisker ansågs polisens beredskap otillräcklig.

Sedan dess har polisen utbildat fler i särskild polistaktik, SPT, som används för att upprätthålla ordning vid folksamlingar. Via regionala driftscenter övervakar man nu allt från allmänna sammankomster till brott mot samhällsviktig verksamhet.

– Det gör att vi kan värdera och agera på information mycket tidigare, säger Marie Borg.

Begränsat intresse från främmande makt

Hotet om utländsk valpåverkan bedöms som litet, men kan inte uteslutas helt. Säpo konstaterar att främmande makter inte aktivt prioriterar att störa det svenska valet.

– Det vi vet om främmande makt såhär långt är att man inte särskilt prioriterar att påverka det svenska valet, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi.

Ryssland nämns som en aktör som skulle kunna utnyttja ett tillfälle om det uppstår, framför allt kring frågor som Ukrainastödet, Nato och migration.

– Man är opportunister, får man ett tillfälle kan man komma att göra det, säger Björnsdotter Paasikivi.

Valet äger rum hösten 2026 och Säpo uppger att samarbetet med polisen och andra myndigheter fortsätter att intensifieras inför valrörelsen.