Sex av åtta riksdagspartier vill underlätta gruvdrift på samisk mark

LKAB:s fynd hotar tusentals renars vandringsled

LKAB:s planerade gruva utanför Kiruna innehåller fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, råvaror som används i tillverkning av bland annat elbilar och vindkraftverk, och bedöms som strategiskt viktig för hela Europa.

Problemet är var fyndigheten ligger. Under marken löper en oumbärlig led som tusentals renar vandrar längs varje år. Gabna sameby, vars renar använder leden, varnar för att en gruvetablering slår ut förutsättningarna för rennäringen i området.

– Om klimatomställningen sker på vår bekostnad kan den inte kallas hållbar. Lösningen är återhållsamhet snarare än expansion, säger Lars-Marcus Kuhmunen, ordförande i Gabna sameby, i SVT:s dokumentär "Renar i vägen".

Politisk majoritet bakom enklare gruvtillstånd

Att sex av åtta riksdagspartier vill förenkla tillståndsprocessen för gruvdrift på samisk mark innebär en bred parlamentarisk majoritet för en linje som samiska företrädare kraftigt motsätter sig.

Kuhmunen beskriver konsekvenserna som definitiva. Försvinner vandringsleden försvinner också möjligheten att bedriva rennäring i sin nuvarande form i området, enligt honom, något han benämner som "slutet" för samebyn.

Konflikten speglar en bredare spänning i svensk klimat- och mineralpolitik, där behovet av inhemska råvaror till den gröna omställningen ställs mot urfolksrättigheter och markanvändning. Sverige har samtidigt åtaganden under FN:s deklaration om urfolks rättigheter, som slår fast rätten till inflytande över beslut som rör traditionella marker.

Hur riksdagen och regeringen hanterar den avvägningen i det konkreta fallet med LKAB:s Kirunagruva återstår att se.