Skolor riskerar att läggas ner i 79 kommuner de närmaste fem åren

Landsbygden drabbas hårdast

Konsekvenserna väntas bli störst utanför städerna, där befolkningsunderlaget redan är litet. När skolor läggs ner riskerar fler familjer att tvingas flytta till tätorter för att barnen ska ha tillgång till utbildning.

I Nybro kommun riskerar minst en högstadieskola att läggas ner. Kommunens representant Åsa Wallström varnar för vad det innebär på sikt.

– Risken i ett längre perspektiv är ju att landsbygden här dör ut, säger Åsa Wallström i Nybro kommun.

Mönstret är detsamma i stora delar av landet. Kommuner med vikande befolkningstal har svårt att motivera driften av skolor med allt färre elever, och ekonomin sätter gränser för hur länge verksamheten kan upprätthållas.

Färre barn ger tomma klassrum

Nedgången i barnafödandet är den direkta orsaken till att elevunderlaget krymper. Färre barn innebär färre klasser, och i förlängningen skolor som inte längre är ekonomiskt bärkraftiga att driva.

De 79 kommuner som rapporterar Ekot om är spridda över landet, men problemet är koncentrerat till landsbygdskommuner och mindre orter där varje nedlagd skola får stora konsekvenser för hela samhällsstrukturen. En skola är ofta en av de sista samhällsinstitutionerna kvar på en ort, och dess försvinnande kan utlösa en bredare avfolkning.

Frågan om hur kommunerna ska hantera ett krympande elevunderlag utan att hela orter avfolkas väntas bli en central politisk utmaning under de kommande åren.