Stängda skolor, pressat elnät och fler dödsfall, så klarar Sverige en ihållande värmebölja

Sverige är dåligt rustat för en långvarig värmebölja. Konsekvenserna skulle bli stängda skolor, ett elnät under extrem press och ett ökat antal värmerelaterade dödsfall.

Skolorna tvingas stänga

Svenska skollokaler är i stor utsträckning byggda för ett kallare klimat, utan luftkonditionering eller tillräcklig ventilation för att hantera extremvärme. Vid temperaturer som håller sig kvar under flera dagar saknar många kommuner tydliga riktlinjer för när undervisningen ska ställas in.

Problemet är inte nytt. Flera europeiska länder, bland annat Frankrike, Spanien och Portugal, har sedan länge infört värmeplaner för skolor med gränsvärden för när lokaler anses olämpliga. I Sverige saknas nationella regler, vilket lämnar besluten till enskilda rektorer och kommuner.

Elnätet pressas när alla kyler sig samtidigt

En ihållande värmebölja driver upp elförbrukningen kraftigt när hushåll, företag och offentliga verksamheter sätter på fläktar och kylsystem samtidigt. Det skapar en toppbelastning som det svenska elnätet inte är dimensionerat för under sommarmånaderna.

– Vi ser att efterfrågan på el förändras snabbt vid extremväder, och det ställer nya krav på hur vi planerar kapaciteten, säger en talesperson för Svenska kraftnät i en tidigare intervju med SVT Nyheter.

Risken är inte bara effektbrist utan också att transformatorer och ledningar överhettas, vilket kan leda till lokala strömavbrott, precis när behovet av el är som störst.

Vården räknar med fler dödsfall

Värmeböljor är en av de dödligaste naturfenomenen i Europa. Under hettan sommaren 2003 dog uppskattningsvis 70 000 människor i Europa på några veckor, enligt forskning publicerad i tidskriften Comptes Rendus Biologies. Äldre, sjuka och personer utan tillgång till svala utrymmen löper störst risk.

Den svenska sjukvården är redan ansträngd under sommarmånaderna på grund av semesterbemanning. En värmebölja som varar mer än tre till fyra dagar riskerar att överbelasta akutmottagningar och äldreboenden samtidigt.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram råd och rekommendationer för hur kommuner och regioner ska agera vid värmevarningar, men beredskapen varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö har kommit längre i sitt arbete med värmeåtgärdsplaner än många mindre kommuner.

Med ett klimat som enligt SMHI:s prognoser innebär fler och längre värmeperioder framöver ökar trycket på beslutsfattare att bygga ut skuggiga miljöer, förstärka elnätet och säkra bemanningen inom vård och omsorg inför kommande somrar.