Svårast sjuka väntar längst i vårdkön, visar Läkarförbundets rapport
Foto: AI-genererad illustration
Svårt sjuka patienter väntar i genomsnitt längre på operation än patienter som i övrigt är friska, visar en ny rapport från Läkarförbundet. Skillnaderna är störst inom ryggkirurgi, där väntetiderna på sina håll uppgår till tre år.
Vårdgarantin slår fast att patienter med vårdbehov ska få hjälp inom 90 dagar. Trots det vittnar Läkarförbundets kartläggning om att de med störst behov systematiskt hamnar längst bak i kön, rapporterar TT.
Svårast sjuka väntar nästan tre gånger längre
Skillnaderna i väntetid är påtagliga. För i övrigt friska ryggpatienter är den genomsnittliga väntetiden 42 dagar, medan de svårast sjuka i samma grupp väntar i genomsnitt 115 dagar, alltså mer än dubbelt så länge och långt över vårdgarantins gräns.
Mönstret återkommer i andra patientgrupper. Friska patienter väntar i snitt 97 dagar, medan de svårast sjuka väntar 136 dagar. I en tredje grupp är skillnaden mindre, 81 dagar mot 91 dagar, men fortfarande tydlig.
Rapporten bygger på data från vårdköerna under 2025 och kartlägger skillnader både mellan regioner och allvarsgrader.
Regionala skillnader är stora
Var i landet patienten bor spelar stor roll. I Gävleborg väntar en ryggpatient i genomsnitt 43 dagar på operation. I Västerbotten och Uppsala kan väntetiden uppgå till ett halvår. Några enskilda patienter har fått vänta i tre år, enligt rapporten.
En del av förklaringen är strukturell. Möjligheterna att hänvisa friska patienter till privata vårdgivare är större, vilket frigör kapacitet i den offentliga vården för just den gruppen. Multisjuka och svårt sjuka patienter kräver däremot ofta tillgång till intensivvård och avancerad eftervård, vilket begränsar var och hur de kan opereras.
Fenomenet är inte nytt. Redan 2024 rapporterades om samma mönster, att de med störst vårdbehov får vänta längst, utan att problemet åtgärdats.
Läkarförbundets rapport lyfter nu frågan igen och sätter siffror på de regionala och medicinska klyftorna i det svenska vårdsystemet. Hur regionerna väljer att agera på kartläggningen återstår att se.


