Svenska 15-åringars läsförståelse sämre än någonsin, men politikernas förklaringar håller inte

Politikerna pekar åt olika håll

Partiledarna är oeniga om vad som ligger bakom resultaten. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson lyfter en "skärmpandemi" som förklaring, medan Socialdemokraternas Magdalena Andersson menar att regeringen prioriterat skattesänkningar för de rikaste framför att anställa fler i skolan.

Men ingen av förklaringarna håller hela vägen, enligt experter som SVT Nyheter talat med. Varken vinstuttag i skolan, Sveriges invandring eller skärmanvändning utgör en enskild förklaring till den försämrade läsförståelsen, säger Hanna Eklöf, lektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.

– I synnerhet eftersom trenden för de svenska eleverna är väldigt lik trenden i alla nordiska länder och ett stort antal övriga OECD-länder, säger Eklöf.

Samuel Sollerman, lektor vid Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, instämmer. Nedgången måste förstås över längre tid och i ett bredare perspektiv, menar han.

Sverige tappar 21 poäng sedan förra mätningen

Sverige landade på 466 poäng, en minskning med 21 poäng jämfört med Pisa 2022, och hamnar på plats 22 i den senaste mätningen. Det är den lägsta noteringen för svenska elever i mätningens historia.

OECD-snittet ligger på 463 poäng, en minskning med 14 poäng, vilket innebär att Sverige fortfarande ligger något över genomsnittet men tappat mer än de flesta jämförbara länder.

De nordiska grannländerna uppvisar liknande mönster. Finland, som länge betraktats som en skolframgång, fick 474 poäng, en nedgång med 16 poäng. Danmark tappade hela 29 poäng och hamnade på 460, Norge backade med 24 poäng till 453, och Island fick 422 poäng, en minskning med 14 poäng.

I toppen av mätningen återfinns Singapore med 535 poäng, följt av Kina (Peking, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang) med 527 poäng och Taiwan med 508 poäng.

En gemensam nordisk trend utmanar enkla förklaringar

Det faktum att samtliga nordiska länder försämrats i ungefär samma takt gör det svårt att peka ut specifika nationella politiska beslut som orsak. Om en enskild svensk reform, ett politiskt vägval eller ett specifikt fenomen som skärmanvändning vore den avgörande faktorn, borde Sverige avvika mer från sina grannar, inte följa samma kurva.

Det bredare OECD-mönstret, där snittet sjunkit med 14 poäng, pekar mot att det rör sig om strukturella förändringar som sträcker sig bortom enskilda länders skolpolitik. Forskarna efterlyser nu en mer nyanserad debatt om orsakerna, och frågan om vad som faktiskt driver nedgången lär prägla den utbildningspolitiska diskussionen under lång tid framöver.