Bara 3 procent av svenskarna är positiva till AI-böcker

Undersökningen genomfördes av Kantar Media i januari 2026 och bygger på 1 031 intervjuer med personer i åldern 18 till 84 år. 40 procent uppger att de är mycket negativa och 25 procent ganska negativa till böcker som skrivits helt eller delvis med hjälp av AI-verktyg. Bara 0,6 procent är mycket positiva.

Unga vuxna är mest kritiska

Motståndet mot AI-litteratur är utbrett i alla demografiska grupper, men unga vuxna sticker ut. Bland personer mellan 18 och 29 år är 72 procent negativa, samtidigt som något fler i den gruppen, knappt 5 procent, också är positiva jämfört med genomsnittet.

– Det är en väldigt tydlig skillnad från förra året. I princip är det så att ju äldre man blir desto mindre åsikt har man. Kanske för att man inte har stött på det eller inte tänkt på det, säger Ann Steiner, professor i litteratursociologi vid Uppsala universitet, som tillsammans med Karl Berglund utformat och utvärderat undersökningen.

Steiner menar att motståndet sannolikt kommer att växa i takt med att fler blir medvetna om AI:s roll i bokproduktionen.

– Det är min gissning, men det tror jag är sannolikt.

Autenticitet och lojalitet driver motståndet

Undersökningen pekar ut tre huvudsakliga skäl till den negativa inställningen. Det vanligaste är att läsarna vill ha en mänsklig röst bakom texten, oavsett om AI-boken i sig skulle hålla hög kvalitet. Det näst vanligaste är lojalitet med författare som yrkeskår och vikten av att upprätthålla upphovsrätten. Tredje skälet är att AI-genererad litteratur upplevs hålla låg kvalitet.

– Det är väldigt många som rent principiellt tycker att det är viktigt att det är en människa bakom, säger Ann Steiner.

Mikaela Zabrodsky, vd för Svenska Förläggareföreningen, lyfter fram att resultaten kontrasterar mot svenskarnas generellt mer positiva syn på AI i andra sammanhang.

– Att så många av svaren betonar hur viktigt det är för läsarna med autenticitet och den mänskliga upplevelsen är ett värdefullt fynd. På så sätt sätter undersökningen fingret på varför vi läser: för att få veta vad en annan människa vill säga oss, säger Zabrodsky.

Steiner ser undersökningen som en tydlig signal till förläggarna och efterlyser märkning av AI-producerat innehåll. I Sverige har AI-skapade böcker hittills främst uppmärksammats inom barnlitteraturen, framför allt illustrationer, men fenomenet är betydligt vanligare på den engelskspråkiga marknaden.

Bokbarometern görs för andra året i rad och innehåller utöver AI-frågorna en bred kartläggning av läsbeteenden. Tryckta böcker är fortfarande det mest populära formatet och läses dagligen av 16 procent av befolkningen, medan 10 procent lyssnar på ljudböcker varje dag. Bokhandel och bibliotek är de vanligaste källorna för att skaffa litteratur.