Dansbandsmomsen slopad, men billigare dans lär dröja

Pengarna går till att täcka kostnadshöjningar

De frigjorda intäkterna stannar i branschen, men inte i plånboken hos besökarna. Arrangörerna uppger att de senaste årens prishöjningar har skapat ett ekonomiskt underskott som nu behöver täckas.

Glädjen är ändå stor bland dem som länge kämpat mot den så kallade dansbandsmomsen, som av många beskrivits som orättvis och utpekad som ett hinder för branschen.

– Man kan säga som Gert Fylking: "Äntligen!". Momsen har varit så horribel att jag inte ens vet vem som kom på idén, säger Bengt-Åke Johnsson, vd för Ekebofestivalen, till DN.

Kulturmomsen gällde inte dans, förrän nu

Förändringen innebär att danstillställningar nu likställs med teater, konserter och balett, som länge haft den lägre momssatsen på 6 procent. Skillnaden har handlat om huruvida publiken är aktiv eller passiv, det vill säga om man ser på en föreställning eller dansar själv.

Nattklubbar och diskotek har, liksom danstillställningar, tidigare legat på 25 procent. För att räknas som en danstillställning, och därmed kvalificera sig för den lägre momsen, krävs att lokalen har tydligt avgränsade ytor avsedda för dans där besökare själva kan dansa till musik.

Enligt Musikerförbundet finns i dag mellan 20 och 25 dansband kvar i Sverige som turnerar på heltid. Varje band spelar 100 till 150 gig per år, vilket gör att branschen, trots sin krympande skala, fortfarande utgör ett aktivt segment inom svensk livemusik.

Momsreformen innebär en betydande ekonomisk lättnad för en bransch som länge pressats av höga kostnader. Hur snabbt effekterna slår igenom på artistbokningar, lokalhyror och publikens upplevelse återstår att se under höstens danssäsong.