Financial Times: Nobelpriset i litteratur "blir regelbundet förlöjligat"

Kritiken är inte ny

Kritiken mot Nobelpriset i litteratur har följt priset länge. I FT-reportaget lyfter Kuper den nigerianske poeten Chinweizu Ibekwes förvåning över att "en bunt svenskar skulle kunna tillkännage för hela världen vad som är intellektuellt överlägset."

Ifrågasättandet handlar ofta om legitimitet, om huruvida en liten grupp svenska akademiledamöter verkligen kan, eller bör, sätta sig till doms över världslitteraturen. Priset har under åren kritiserats för att vara eurocentrisk, politiskt färgat och ibland svårbegripligt i sina val.

Hånet är en del av ritualen

Trots kritiken pekar Kuper på en paradox. Genomslagskraften är enorm, och priset kan "få en poets namn att trenda i sociala medier", skriver han enligt Financial Times.

– Tillkännagivandet, med hån och upprördhet i sitt spår, är en gammal ritual som kanske är bra för litteraturen, citerar FT Kuper.

Det är en poäng som sällan lyfts i debatten. Varje år skapar priset, oavsett om vinnaren välkomnas eller möts av kollektiv axelryckning, en global konversation om böcker och författarskap som få andra kulturpriser lyckas åstadkomma.

Ingrid Carlberg tillkännager årets vinnare

Årets pris tillkännages på torsdag av Ingrid Carlberg, Svenska Akademiens nya ständiga sekreterare. Det är hennes första tillkännagivande i rollen, vilket i sig tillför ett extra lager av uppmärksamhet kring ceremonin.

Svenska Akademien har de senaste åren arbetat för att återuppbygga sitt anseende efter den interna kris som 2018 ledde till att prisutdelningen ställdes in för första gången sedan andra världskriget. Carlbergs tillträde som ständig sekreterare är en del av det arbetet.

Vem som tilldelas årets pris är ännu okänt, men spekulationerna är som vanligt många. Namn som återkommer i internationella oddssajter och litteraturkretsar inkluderar bland andra den kinesiske författaren Can Xue och den ungersk-brittiske författaren Peter Nadas.