Jim Jarmusch varnar för filmens framtid: "Jävlas inte med mig"

Chockad av David Lynchs bortgång

Jarmusch, 73, är en av de sista kvarvarande pionjärerna inom amerikansk independentfilm, ett format han nästan ensam satte på kartan med "Stranger Than Paradise" 1984. I en intervju med NME berättar han om det ögonblick han fick beskedet om David Lynchs död.

– Vi fick båda reda på det 30 sekunder innan att vi hade förlorat David Lynch, och vi var båda verkligen drabbade, säger Jarmusch om samtalet han förde med den kanadensiske skräckregissören David Cronenberg när nyheten kom.

Det som slog Jarmusch hårdast var inte bara sorgen, utan det faktum att Lynch i slutet av sitt liv inte lyckades få finansiering för en ny långfilm.

– David Lynch! Cronenberg och jag tänkte: "Man, vi är körd", säger han.

Oron är välgrundad. Independentfilm pressas hårt av streamingbolagens dominans och Hollywoods riskminimering, och Jarmusch ser en bransch som krymper för konstnärliga projekt utan garanterade kommersiella framgångar.

Guldlejonet för en avsiktligt stilla film

Trots dystra tongångar om filmens framtid befann sig Jarmusch i Venedig för att ta emot Guldlejonet, festivalens högsta utmärkelse, hans första topppris vid något av de tre stora filmfestivalerna Berlin, Cannes och Venedig.

Priset gick till "Father Mother Sister Brother", en långsam drama med en stjärnspäckad ensemble bestående av Cate Blanchett, Adam Driver, Charlotte Rampling och Tom Waits. Filmen är uppbyggd av tre sammanlänkade kortfilmer och utspelar sig på platser som landsbygds-Amerika och Dublin.

Jarmusch beskriver filmen som avsiktligt stillsam, men menar att det är just i det lilla som kraften finns.

– Jag gillar detaljerna och nyanserna i samspelet mellan människor. Jag gillar det som ofta inte sägs, eller sägs i metaforer. Jag gillar noterna i musiken som inte spelas, för de resonerar och ger de som spelas en annan effekt, säger han till NME.

Konstiga vänner och breda intressen

Utanför filmvärlden målar Jarmusch upp en tillvaro lika svårdefinierad som hans filmografi, med intressen som sträcker sig från mykologi och italiensk motorcykeldesign till undergroundhiphop och tysk 1900-talssymbolik. Vad som sänds på TV uppger han sig inte ha en aning om.

Hans bekantskapskrets är minst lika färgstark. RZA från Wu-Tang Clan komponerade musiken till "Ghost Dog: Way of the Samurai" från 1999, och banden till gruppen håller i sig.

– Jag har flera vänner i Hells Angels i New York, jag har vänner som är gjorda till medlemmar i maffian. Jag står nära Wu-Tang Clan. Så jävlas inte med mig, säger Jarmusch med ett leende i rösten.

Nästa projekt är ännu oklart, men Jarmusch antydde skämtsamt för Blanchett att han tänker fylla det med "sex, våld, nakenhet och action", något hon ska ha välkomnat med ett skratt.