Modeexperten: Hatat "flickplagg" kan vara en protest mot AI-kulturen

Klänningen som splittrar

Rodrigo anklagades på sociala medier för att klä sig som en "sexig bebis" och för att anspela på en Lolita-estetik. Babydollklänningen, inspirerad av nattlinnen och känd för sin generösa volym, kallades barnsligt och opassande.

Carin Falk, modeexpert, säger till Göteborgs-Posten att plagget har en lång historia av att väcka känslor. Under flera tidsepoker har det betraktats som kontroversiellt, men också som en symbol för kvinnlig frigörelse just för att dess rymliga passform gör den bekväm att bära.

En reaktion mot optimeringskultur

Babydollklänningens comeback de senaste åren är inte slumpmässig, enligt Carin Falk. Hon kopplar trenden till ett bredare kulturellt skifte bort från det minimalistiska och funktionella.

– Enligt min mening är det en reaktion på det extremt minimalistiska som vi har sett i många år. Det är en kommentar till det strömlinjeformade och till optimeringskulturen, där allt ska ha en funktion och vi ska vara så smala och snygga som möjligt, säger Carin Falk, modeexpert.

Optimeringskulturen hon syftar på hänger ihop med ett bredare samhällsklimat där AI, självförbättring och prestation dominerar. Babydollklänningen, med sina volanger och blommiga mönster, bryter medvetet mot den estetiken.

Att just Rodrigo hamnar i centrum för debatten är inte förvånande. Hon har tidigare profilerat sig med en estetik som hämtar från 90-talets och 2000-talets popkultur, och hennes publik är bred nog för att reaktionerna ska bli starka åt båda hållen. Debatten om klänningen speglar en större konflikt om vad kvinnor förväntas bära och varför.