Foto: AI-genererad illustration
Allt fler europeiska public service-bolag tvingas göra stora nedskärningar när finansieringen inte räcker till, rapporterar Dagens Nyheter. Brittiska BBC varnar för att uppemot 2 000 tjänster kan försvinna, och norska NRK gör sig av med 400 anställda.
Vilka bolag har skurit ned?
BBC ska spara 6 miljarder kronor, och det är där upp till 2 000 tjänster kan försvinna. De båda bolagen är de senaste i en lång rad.
Danska DR gjorde sig av med 400 tjänster 2018. Finska Yle genomför ett omfattande sparpaket, där 300 tjänster redan har försvunnit. Litauiska LRT står inför nedskärningar, och Bosnien och Herzegovinas radiokanal BHRT håller på att kollapsa.
I Sverige ska SVT spara 355 miljoner kronor, och ett hundratal personer har redan lämnat bolaget. SR genomförde ett sparpaket 2024 där 180 tjänster försvann, och ännu fler kan vara att vänta.
– Vi kan samlat konstatera att det har nog aldrig varit så utbrett problematiskt som det är nu, säger Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio och vice ordförande i Europeiska radio- och tv-unionen, EBU.
Varför uppstår nedskärningarna?
Kostnaderna ökar utan att finansieringen följer med, säger Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola och styrelseledamot i forskarnätverket K-pub.
– Man investerar inte mer. Ibland argumenterar man för att det inte är nedskärningar. Men kostnader ökar utan att täckas upp, så de facto är det nedskärningar, säger hon.
Kostnadsökningarna beror på tekniska investeringar, inflation och ökade krav på beredskap. Kaun har inte gjort någon systematisk översikt, men uppger att situationen är densamma i hela hennes nätverk.
Spanien går åt motsatt håll
Spanska RTVE har fått ökade statliga anslag sedan 2020 och gick förra året med överskott. Anslagen uppgick då till 550 miljoner euro.
Bolaget har samtidigt skatteskulder på uppemot 940 miljoner euro, som har byggts upp sedan 2015. Enligt DN verkar Pedro Sánchez socialistiska minoritetsregering före nyvalet få igenom en förändring som gör att skatterna kan kompenseras genom de statliga anslagen.
– Ja, trenden är att de statliga anslagen från skatter ökar, säger Marta Rodríguez Castro, docent som forskar om europeisk public service vid universitetet i Santiago de Compostela.
Politiska påtryckningar mot public service
Även det politiska trycket är utbrett. I över hälften av EU-länderna upplever journalister att public service utsätts för politiska påtryckningar, enligt en rapport från Reportrar utan gränser.
Av de tillfrågade anger 55 procent att påverkan handlar om politisk styrning, tillsättningar eller ledarskapsbyten. I 31 procent av fallen har journalister lämnat sina jobb efter sådan inblandning, och 14 procent har blivit avstängda.
Rapporten visar också att anslagen minskar med i snitt 9 procent när licensavgiften ersätts med statsbudgetmedel. Vid en reformering av licensavgiften ökar anslagen med 14 procent, enligt EBU.
