Staffan Westerberg hyllas efter sin död, 92 år gammal

En produktion svår att överblicka

Westerberg verkade under hela sitt liv som skådespelare, regissör, manusförfattare och dockupphovsmakare. Bredden i hans skapande gör produktionen närmast omöjlig att överblicka, skriver Cecilia Djurberg i Aftonbladet.

Under sin karriär anklagades han för att ha förstört den unga publiken med "vänstervridna" figurer, en kritik som Djurberg avfärdar i sin krönika.

– Den som gått på myten om att han sysslade med politisk indoktrinering av barn har antingen aldrig sett, eller totalt missförstått hans fantasifulla, filosofiska teaterlekar, skriver Djurberg.

Westerberg och Storpotäten sabbade ingen barndom, är Djurbergs slutsats.

Barndomstrauma blev hans vackraste verk

DN:s kritiker Leif Zern lyfter fram pjäsen "Lillebror och Storebror" från mitten av 1990-talet som nyckeln till Westerbergs konstnärskap. Pjäsen bygger på ett personligt trauma, hur Westerberg som femåring förlorade sin äldre bror i en cykelolycka.

Zern kallar den det vackraste Westerberg skrivit.

– Man kunde också säga: Det är bara här, på teatern, som Staffan kunde tala om sitt mörker och hålla minnet levande av den bror han förlorat, skriver Zern.

Pjäsen pekar mot något centralt i Westerbergs verk, att det filosofiska och det personliga alltid vävdes samman, oavsett om publiken var barn eller vuxna.