Sverige sämst i Norden på kulturfinansiering, visar ny DIK-rapport

Räknar man in bidrag från stat, regioner och kommuner landar den totala offentliga kulturfinansieringen på 2 611 kronor per invånare, vilket motsvarar 218 kronor i månaden. Det är pengar som ska täcka museer, arkiv, folkbibliotek, teatrar, kulturskola, orkestrar och författarstöd.

– Vi lägger mindre på offentlig kultur i månaden än ett familjeabonnemang på Spotify, säger Anna Troberg, förbundsordförande för DIK.

Sverige har halkat under EU-snittet

Rapporten, vars beräkningar gjorts av PwC baserat på data från Ekonomistyrningsverket och Eurostat, visar att statens kulturutgifter 2024 uppgick till 0,14 procent av BNP, den lägsta nivån på över 20 år. Sverige och Finland lägger lägst andel av de offentliga utgifterna på kultur i Norden, 1,0 procent vardera. Norge satsar 1,1 procent och Danmark 1,2 procent.

I en europeisk jämförelse mellan 30 länder, EU plus Norge, Island och Schweiz, hamnar Sverige på plats 19 när det gäller offentlig kulturfinansiering. EU-snittet ligger på 1,3 procent, en nivå Sverige låg på så sent som 2014.

– Vi spelar i knatteligan när det gäller kulturfinansiering, är tillsammans med Finland sämst i Norden och har halkat ned under snittet i EU, säger Anna Troberg.

Nedgången är enligt rapporten särskilt tydlig under 2023 och 2024, och budgetarna för 2025 och 2026 pekar på att trenden fortsätter.

Island satsar dubbelt så mycket, med historiska skäl

I Norden sticker Island ut markant. Landet lägger 2,2 procent av sina offentliga utgifter på kultur, mer än dubbelt så mycket som Sverige. Det finns knappt någon privat kulturfinansiering via stiftelser eller sponsring på Island, utan kulturen finansieras nästan uteslutande via skattsedeln.

– Kulturen har setts som viktig för Islands oberoende, säger Njörður Sigurjónsson, professor vid Bifröstuniversitetet och forskare i kulturpolitik.

Han förklarar att konsensus om offentlig kulturfinansiering har rått i decennier, och att landet trots sina 400 000 invånare tidigt byggde upp en fullständig kulturell infrastruktur med nationalteater, stadsteater och symfoniorkester.

Den svenska regeringen under Tidösamarbetet har i stället satsat på att öka privat kulturfinansiering genom sponsring och donationer. Men rapporten visar att Sverige är sämst i Norden även på den punkten. Danmark, som ofta lyfts fram som föregångsland för privat finansiering, satsar dessutom mer offentliga medel än Sverige.

Anna Troberg är kritisk till strategin.

– Vill man få in mer privat finansiering så måste man först ha en stabil offentlig finansiering. Det är inte speciellt många privata aktörer som vill öppna plånboken om det inte redan finns den där stabila grunden för kulturen att stå på, säger hon.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) skriver i ett mejl till SVT Kulturnyheterna att Sverige länge haft dåliga förutsättningar för filantropi och kultursponsring, och att regeringen arbetar för att förändra det. DIK publicerade rapporten som del av en serie inför riksdagsvalet 2026.