Turistorter vill lämna Unescos världsarvslista, trots statusen

Massturism som oväntad konsekvens

Världsarvslistan är skapad för att skydda platser med särskild kulturell betydelse, men skyddet kommer med ett pris. För många orter har listningen utlöst en turismvåg som lokalbefolkning och infrastruktur inte är rustade för.

Ett tydligt exempel är slovakiska Vlkolínec, en liten by som fått 100 000 extra besökare sedan den listades. Det är en ökning som förändrat byns karaktär i grunden och fått röster att höjas om att begära utträde ur listan.

Sociala medier driver turistströmmarna

Fenomenet hänger ihop med hur resor planeras i dag. Greg Richards, expert på kulturell turism, förklarar för BBC att sociala mönster spelar en allt viktigare roll i hur människor väljer resmål.

– I dag är det vanligare att folk följer efter andra turister, säger han.

Tidigare styrde guideböcker resenärernas val. Nu räcker det att en plats dyker upp i rätt flöde på sociala medier för att turistströmmarna ska förändras dramatiskt. En Unesco-stämpel fungerar som en sådan signal, och effekten kan bli omedelbar och svår att hantera för små samhällen.

Världsarvsstatusen riskerar på så sätt att skada precis det den är tänkt att bevara. När besökarantalet mångdubblas på kort tid ökar slitaget på historiska miljöer, och den lokala vardagen trängs undan av turismens behov. För orter som Vlkolínec väger den kulturella exponeringen lätt mot konsekvenserna av att inte längre kunna leva som ett vanligt samhälle.

Debatten om världsarvslistan speglar en bredare diskussion om övertourism som förs i Europa och globalt. Städer som Venedig, Dubrovnik och Barcelona har länge kämpat med liknande problem, och fler destinationer väntas ompröva hur de hanterar sin attraktionskraft framöver.