25 kommuner skär ner politikerplatser inför valet, totalt 70 stolar försvinner

En trend som pågått sedan 1994

Nedskärningarna är inte ett nytt fenomen. Antalet ledamöter i kommunfullmäktige har minskat vid varje val sedan 1994, och årets förändringar är ytterligare ett steg i samma riktning.

Kommunerna uppger ekonomiska skäl som drivkraft bakom besluten. Att minska antalet politiker är ett sätt att sänka kostnader, men kritiker menar att det sker på bekostnad av den lokala demokratin.

Filipstad gör störst nedskärning

Den mest drastiska förändringen sker i Filipstad, där fullmäktige krymper från 37 till 25 ledamöter, en minskning med tolv platser.

Christel Iversen (V), gruppledare i kommunen, är kritisk till beslutet.

– Det är en stor förändring till det sämre. Vi behöver spara pengar men vi ska inte spara på det som har med demokratin att göra, säger Christel Iversen (V), gruppledare i Filipstad.

Filipstads beslut illustrerar den avvägning många kommuner nu gör, mellan ekonomisk åtstramning och politisk representation. Med färre ledamöter riskerar mindre partier att slås ut ur fullmäktige, och bredden i den politiska debatten kan minska.

Hur trenden utvecklas efter valet 2026 återstår att se, men om mönstret från de senaste tre decennierna håller i sig väntas ytterligare kommuner följa efter inför kommande mandatperioder.