44 procent har lågt förtroende för regeringens finanspolitik

Gapet mellan de två grupperna har ökat sedan den senaste mätningen i oktober 2025, då 42 procent svarade att förtroendet var lågt och 28 procent att det var högt.

Förtroendet har inte förbättrats sedan oktober

Mätningen bygger på intervjuer med 1 404 röstberättigade svenskar, genomförda digitalt av Ipsos mellan 2 och 14 juni i år.

Analytikern Nicklas Källebring konstaterar att klyftan mellan de som litar på regeringens ekonomiska hantering och de som inte gör det inte har minskat, utan tvärtom vidgats något.

– Sättet man sköter ekonomin på är inte en vinnarfråga för regeringen, säger han till Dagens Nyheter.

Förtroendet för finanspolitiken mäts mot bakgrund av ett ekonomiskt läge där Sverige brottats med svag tillväxt, stigande statsskuld och diskussioner om budgetutrymmet inför kommande valår.

Finanspolitiken ett problem inför valet

Att ekonomin inte fungerar som en styrketfråga för regeringen är politiskt känsligt med riksdagsvalet 2026 i sikte. Historiskt har Moderaterna och alliansregeringar positionerat sig som garanter för sunda statsfinanser, vilket gör det låga förtroendet i frågan till en strategisk utmaning.

Att andelen med lågt förtroende ökat med två procentenheter sedan oktober, samtidigt som andelen med högt förtroende ökat med tre procentenheter, tyder på att opinionen rör sig åt båda håll utan att regeringen lyckas konsolidera ett positivt narrativ kring sin ekonomiska politik.

DN/Ipsos genomför återkommande mätningar av väljarnas förtroende för regeringen i olika sakfrågor, och nästa mätning väntas ge en tydligare bild av om trenden håller i sig under valrörelsens inledande fas.