Damberg hoppas att bankskatten aldrig behöver införas

Skatten skapades för en exceptionell situation

Förslaget om en tillfällig bankskatt togs fram som ett svar på de kraftigt stigande räntorna och bankernas ökade räntenetto. Damberg betonar att det var just det som låg bakom initiativet.

– Hela poängen med det här var ju att hantera en exceptionell situation när räntorna stack i väg och räntenettot for i höjden, säger Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, till Dagens Industri.

Förhoppningen är alltså att skatten aldrig behöver träda i kraft, förutsatt att marknaden rättar till sig på egen hand.

Ökad konkurrens ska pressa bankerna

Dambergs alternativa väg går via skärpt konkurrens på bolånemarknaden. Ett förbud mot listräntor är ett av de konkreta verktyg han lyfter fram för att tvinga fram lägre priser utan att lagstifta om en skatt.

Listräntor, de officiella referensräntor som banker publicerar men sällan erbjuder i praktiken, har kritiserats för att försvåra prisjämförelser och minska trycket på bankerna att konkurrera.

Politisk strid om vad skatten egentligen är

Förslaget har blivit föremål för namnstrid i riksdagen. Moderaterna har, enligt Expressen, döpt om S-förslaget till "bolåneskatt" i ett försök att rama in det som en börda för vanliga husägare snarare än för bankerna.

Bankerna själva stödjer den tolkningen och hävdar att en sådan skatt leder till höjda bolåneräntor, det vill säga att kostnaden i slutändan välts över på kunderna.

Hur debatten utvecklas beror i hög grad på om räntorna fortsätter att falla och om bankernas marginaler krymper tillräckligt för att Damberg ska kunna avföra skatteförslaget från agendan.