Debatten om Agnes Wold bygger på ett missförstånd om lagen

Vad säger lagen egentligen?

Brottsbalken är tydlig på den här punkten. För att någon ska dömas för grov fridskränkning krävs att gärningspersonen upprepade gånger kränker en närstående persons integritet, med syfte att skada, och att det sker genom konkreta handlingar som hot, tvång eller förödmjukningar.

Det räcker alltså inte med att uttrycka en åsikt, även om den uppfattas som kränkande av andra. Lagen kräver ett mönster av beteenden riktade mot en specifik person i en nära relation, inte offentliga uttalanden i allmänhet.

Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, har hamnat i centrum för en het debatt efter sina uttalanden om kön och transpersoner. Kritiker har hävdat att hon riskerar rättsliga påföljder, bland annat med hänvisning till att hennes barnbarn skulle kunna vara transperson.

Kraven för fängelse är högt ställda

Tre villkor måste vara uppfyllda samtidigt för att ett brott ska anses begånget. Kränkningarna ska riktas mot en närstående, de ska upprepas över tid, och de ska utföras i syfte att skada den drabbade.

– Ska Wold få fängelse behöver hon kränka sitt barnbarn med syfte att skada. Det ska också ske upprepade gånger genom till exempel hot, tvång eller förödmjukningar, skriver Mattias Magnusson i Omnis analys.

Inget av det som hittills dokumenterats i fallet, offentliga föreläsningar, intervjuer och debattinlägg, uppfyller de kriterierna. Uttalanden i medierna riktar sig inte mot en specifik närstående person på det sätt lagen avser.

Debatten speglar en bredare osäkerhet i Sverige om var gränsen går mellan yttrandefrihet och brottsliga kränkningar. Den gränsen är enligt brottsbalken betydligt högre än vad många debattörer verkar utgå från, och kräver konkreta handlingar snarare än kontroversiella åsikter.