Expert: Myten om Sveriges elbrist, skatten gynnar fossila bränslen

Sverige hade inget underskott ens under krisåret 2022

Debatten om Sveriges energiförsörjning domineras av talet om elbrist, men överskottet på el är i dag större än det har varit på decennier. Enligt Omnis analys rådde inte ens under 2022, det år som brukar lyftas fram som ett krisår för europeisk energiförsörjning, någon faktisk brist i Sverige.

Det innebär att ett av de centrala argumenten för att snabbt bygga ut ny elproduktion, nämligen att Sverige riskerar att stå utan tillräcklig el, saknar stöd i statistiken.

Skatten på fossilfri el är högre än på importerade fossila bränslen

En annan paradox i det svenska energisystemet är skattesättningen. Skatten på fossilfri, inhemskt producerad el har blivit högre än skatten på fossila bränslen som importeras från utlandet.

Det skapar en situation där det i vissa fall är skattemässigt mer fördelaktigt att använda importerad fossil energi än inhemsk grön el, vilket motverkar både klimatmål och ambitionen att stärka svensk energiproduktion.

Ny kärnkraft ger dyr el, inte billig

Frågan om vad Sverige egentligen behöver handlar enligt analysen inte om mer el, utan om billigare el. Och där pekar experter på ett grundläggande problem med ny kärnkraft: den är dyr att bygga.

Historiska och aktuella exempel från länder som Finland, Storbritannien och Frankrike visar att nya kärnkraftsprojekt konsekvent drar över budget och tidplan. Det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 tog exempelvis nästan två decennier att färdigställa och kostade mångdubbelt mer än beräknat.

Ny kärnkraft kan alltså inte lösa problemet med höga elpriser, snarare riskerar den att förvärra det om kostnaderna välts över på konsumenter och skattebetalare.

Debatten om Sveriges energipolitik väntas fortsätta, inte minst inför kommande beslut om statliga garantier och subventioner till planerade kärnkraftsprojekt.