Experter varnar: Teorier om valfusk i sociala medier kan vara kognitiv krigföring

Misstro mot systemet är målet

Innehållet som sprids är ofta förvrängt och hatiskt, och syftet verkar vara att undergräva tilliten till valprocessen. Vem som faktiskt står bakom kontona är svårt att fastställa, delvis på grund av att AI används för att dölja ursprunget.

Säkerhetsexperten Hanna Linderstål menar att spridningen av fuskteorierna följer ett välkänt mönster från modern informationskrigföring.

– Jag tror att den här långsiktiga effekten skulle nog karaktäristiskt kunna hamna inom spektret för det man kallar för kognitiv krigföring, alltså att man manipulerar åsikter och tankar kring systemet i stort, säger Hanna Linderstål, säkerhetsexpert.

Kognitiv krigföring syftar inte till att vinna ett slag, utan till att forma hur människor uppfattar verkligheten, i det här fallet hur de ser på valens legitimitet.

Lägre valdeltagande kan bli konsekvensen

På sikt riskerar valdeltagandet att sjunka om tillräckligt många väljare övertygats om att deras röst inte spelar någon roll. Det är just den effekten som experterna bedömer vara det verkliga målet med kampanjerna, inte att bevisa faktiskt fusk.

Fenomenet är inte unikt för Sverige. Liknande desinformationskampanjer har dokumenterats i flera länder, bland annat USA, Frankrike och Tyskland, där påståenden om manipulerade val spritts systematiskt i sociala medier inför viktiga val.

Det svenska valet 2026 äger rum i ett omvärldsläge med förhöjd säkerhetspolitisk spänning, vilket gör den digitala informationsmiljön till en allt mer prioriterad arena för påverkan.