Fler förstagångsväljare i årets val: "Vanlig Svensson kan göra jättemycket"

Andelen förstagångsväljare är större i höstens riksdagsval än i valet 2022. Gruppen utgör 6,5 procent av alla röstberättigade, mot 5,7 procent för fyra år sedan, enligt uppgifter från SCB.

Unga väljare känner att rösten räknas

Bland de nya väljarna finns 19-åriga Maya Stenmark från Uppsala. Hon beskriver en stark känsla av att hennes deltagande spelar roll.

– Jag tror att en vanlig Svensson kan göra jättemycket för det här landet, säger hon till TT.

Anton Rasmusson, 18 år från Täby, delar den känslan och ser röstandet som ett personligt ansvar. Han använder valkompasser, debatter och politiska analyser för att bilda sig en uppfattning, men möter partiernas budskap med skepsis.

– Varje gång jag hör en politiker prata är jag väldigt källkritisk, i bakhuvudet frågar jag mig hur ärliga de är, säger han.

Äldre väljare fortsätter att växa som grupp

Samtidigt som de unga röstarna blir fler förändras väljarkårens sammansättning även i den andra änden av åldersskalan. I början av 2000-talet var 23 procent av de röstberättigade 65 år eller äldre. I årets val har den andelen vuxit till 29 procent, visar siffror från SCB.

Det innebär att väljarkåren som helhet blir äldre, vilket kan påverka vilka frågor som dominerar valrörelsen. Att förstagångsväljarna samtidigt ökar sin andel gör höstens val till ett där generationsskillnaderna i väljarbasen är tydligare än på länge.