Måndagen den 25 maj 2026
Oberoende nyheter och fördjupande journalistik
Politik

Forskning kopplar hälften av populismens tillväxt i Europa till smarta telefoner

Forskning kopplar hälften av populismens tillväxt i Europa till smarta telefoner

Foto: Freepik

Utbredningen av mobilt internet och sociala medier förklarar ungefär hälften av populismens ökning i Europa, mätt i röstandelar. Det hävdar ekonomiprofessorn Sergei Guriev vid London Business School i en intervju med Dagens Nyheter.

Text: Inez Lindqvist

Data från 2007 pekar ut mobilinternet som nyckelkraft

Gurievs forskargrupp har samlat in data sedan 2007 och följt hur populistiska partiers väljarstöd utvecklats i takt med att smarta telefoner och sociala medier spridits. Resultaten är tydliga: ungefär hälften av röstandelsökningen för populistiska partier går att koppla direkt till den ökade tillgången på mobilt internet.

Forskargruppen menar att tekniken i sig är gynnsam för populistiska budskap, inte bara ett neutralt verktyg som råkar användas av populister.

– Forumen passar också extremt bra för kritisk och uppviglande information, eftersom det enkelt fångar mångas uppmärksamhet, säger Sergei Guriev, ekonomiprofessor vid London Business School.

Plattformarnas logik driver på extrema budskap

Sociala medier är konstruerade för att maximera engagemang, och känsloladdade, konfrontativa budskap genererar fler reaktioner och delningar än nyanserade politiska analyser. Det gynnar strukturellt de partier och rörelser som kommunicerar i enkla kontraster och med stark laddning.

Gurievs forskning ger en ekonomisk och kvantitativ grund åt en debatt som länge förts mer kvalitativt. Att kunna mäta sambandet, och sätta en siffra på det, är det som gör studien ovanlig.

Forskningen publiceras mot bakgrund av ett Europa där höger- och vänsterpopulistiska partier under de senaste tio åren ökat kraftigt i länder som Italien, Frankrike, Sverige och Ungern. Parallellt har smarttelefoninnehavet gått från en minoritetsföreteelse till en nästan universell vana.

Resultaten väcker frågor om plattformarnas ansvar och om reglering av algoritmerna som styr vad användare ser, en diskussion som pågår på EU-nivå bland annat inom ramen för den digitala tjänstelagen, DSA.

Dela:
Annons Annons