Fyra partiledare tvekar om att återupprätta kvittningen i riksdagen

Kvittningsbråket som startade i måndags dominerade slutet av partiledardebattens avslutning den 3 maj, när fyra partiledare vägrade ta klar ställning för att återupprätta systemet.

Vad är kvittning och varför bråkar partierna?

Kvittning är en överenskommelse i riksdagen om att en ledamot avstår från att rösta för att kompensera för att en ledamot i ett annat parti är frånvarande, exempelvis på grund av sjukdom. Systemet ska upprätthålla balansen mellan blocken.

Bråket startade i måndags när Sverigedemokraterna kallade in två utkvittade ledamöter för att rösta, trots att de enligt överenskommelsen skulle ha stannat borta.

– Ett handslag är inte ett handslag för Sverigedemokraterna, sade Magdalena Andersson (S) under debatten.

Fyra partier vägrar ta klar ställning

S, V, MP och M röstade alla gult när partiledarna fick frågan om kvittningssystemet ska återupprättas. Moderaternas partiledare Ulf Kristersson motiverade sitt tvekande med att systemet redan är urholkat.

– Hela idén är att upprätthålla någon slags balans. Om nio vildar ändå kan kullkasta den i vilken votering som helst har kvittning ingen som helst betydelse, sade Kristersson.

Han tillade att det ändå finns en grundläggande förväntan på riksdagsledamöter.

– Att rösta i omröstningar är det minsta man kan begära, sade han.

Åkesson och Lind i öppen konflikt

Jimmie Åkesson (SD) pekade på de nio partiobundna ledamöterna, så kallade vildar, som han menar är det egentliga problemet med balansen i riksdagen. Han riktade också direkta anklagelser mot Miljöpartiet och partiledaren Amanda Lind.

– Nu får Amanda Lind berätta vad hon har gett vildarna under bordet för att rösta på hennes förslag, sade Åkesson.

Lind avvisade anklagelserna bestämt.

– Håll reda på dina egna vildar för det första. Vi har inte förhandlat med några vildar, nu får du sluta med de falska anklagelserna, svarade hon.

Konflikten speglar en bredare spänning i riksdagen inför valet 2026, där de nio partiobundna ledamöterna har en alltmer utslagsgivande roll i nära omröstningar. Hur partierna väljer att hantera kvittningsfrågan framöver kan få direkta konsekvenser för hur stabilt styre som är möjligt under valrörelsens slutskede.