Kvittningssystemets haveri fällde Strömmers förslag om fängelse för 13-åringar

Liberala ledamöter vägrade trycka ja i kammaren

Det var inte oenigheten i sig som avgjorde utgången, utan att omröstningen faktiskt behövde äga rum. Sveriges Radios politiske kommentator Helen Gissén förklarar i en analys att de tveksamma liberala riksdagsledamöterna möjligen hade kunnat övertalas att kvitta ut sig och hålla för näsan, men att kravet på att fysiskt gå till kammaren och rösta ja blev för mycket.

– Det är klart att det här är ett bakslag för regeringen, säger Gissén.

Kvittningssystemet används normalt för att låta ledamöter från olika partier ta ut varandras frånvaro, vilket gör att en ledamot kan undvika att rösta utan att det påverkar mandatfördelningen. När systemet havererar försvinner den möjligheten, och varje ledamot tvingas ta ställning öppet.

Strömmer vill rädda resten av propositionen

SVT:s politiske reporter Elisabeth Marmorstein delar Gisséns bedömning om kvittningssystemets avgörande roll. Hon lyfter fram ytterligare en dimension av Strömmers beslut att backa, nämligen att justitieministern behöver skydda de övriga reformerna i samma proposition.

– Det är flera delar av den här propositionen som regeringen är måna om att få igenom innan valet, säger Marmorstein.

Bland de delar som regeringen vill bevara finns förslaget om att polisen ska få utökade möjligheter att övervaka unga. Genom att dra tillbaka den mest kontroversiella delen, fängelsestraffet för 13-åringar, hoppas regeringen kunna säkra stöd för resten av paketet.

Hur riksdagen slutligen ställer sig till de kvarvarande delarna av propositionen avgörs i omröstningar inför valet 2026.