L-topp varnar: Norrlandsparti kan ta riksdagsplats redan 2030
Foto: Freepik
Nicke Grahn, kommunalråd i Dorotea och ledamot i Liberalernas partistyrelse, slår larm om att ett Norrlandsparti kan ta sig in i riksdagen redan 2030 om etablerade partier inte börjar prioritera glesbygdens frågor.
Rikspolitiken sviker norra Sverige
Missnöjet med hur landsbygdsfrågorna hanteras nationellt kokar nu över. Grahn, som styr Doroteas 2 000 invånare i en bred koalition med S, C, KD och V, riktar skarp kritik mot både sin egen regering och riksdagspolitiker i stort.
– Det finns i dag inget riksdagsparti som driver frågor för vår vardag, säger Nicke Grahn till SVT Nyheter Norrbotten.
Han beskriver ett Sverige som är "otroligt storstadsfixerat" och menar att avståndet mellan riksdagspolitiken och verkligheten i norra Sverige aldrig har varit större. Senast i raden av neddragningar som väckt reaktioner i regionen är Postnords beslut att stänga kontoren i Åsele, Sorsele och Dorotea. Samtidigt minskar antalet statliga jobb i inlandet och kommunernas ekonomier är hårt ansträngda, i vissa fall så pressade att grundläggande service är svår att upprätthålla.
Ett nytt parti lockar redan etablerade politiker
Grahn pekar på ett pågående initiativ i Västernorrland, där ett Norrlandsparti bildats inför årets val och ställer upp lokalt 2026 med sikte på riksdagen 2034. Han tror att det kan gå betydligt snabbare.
– Om inte riksdagspartierna passar sig finns det ett Norrlandsparti i riksdagen redan 2030, säger han.
Det som oroar honom är inte bara missnöjda väljare utan att etablerade politiker söker sig till initiativet.
– Det är intressant, för till det partiet går det folk från redan etablerade partier, inte bara missnöjda människor, säger Grahn till SVT Nyheter Norrbotten.
Han vill inte svara direkt på om han själv skulle vara del av ett sådant projekt, men säger att han börjar bli "väldigt less". Tidigare har han uppgett till TV4 att han är beredd att starta ett nytt liberalt parti om Liberalerna åker ur riksdagen i höstens val, och att han vill se "ett bredare parti i mitten, som ser hela Sverige".
Konkret lyfter Grahn frågor som akutsjukvård och förlossningsvård på rimligt avstånd, samt hur skolan ska organiseras när det kanske bara finns en halv skolklass. Hans mål är att glesbygdsbefolkningen ska "komma till tals på likvärdiga villkor" som invånare i andra delar av landet, utan den motsättning mellan stad och land som han menar växer sig allt starkare.
Hur riksdagspartierna väljer att hantera glesbygdsfrågor inför och efter valet 2026 kan avgöra om Grahns varning förblir en varning, eller blir en verklighet.
