Lagrådet kallar straffreformen "hastverk", men regeringen kör ändå

Dubbla straff för gängkriminella från 1 augusti

Regeringen beskriver lagpaketet som den största straffreformen sedan brottsbalken infördes på 1960-talet. Kärnan i förslaget är att brott begångna i gängmiljö ska leda till dubbelt så långa straff, ett vallöfte från valet 2022.

Reformen ska börja gälla den 1 augusti. Det innebär exempelvis att en gängkriminell som grips med ett skarpladdat vapen riskerar åtta års fängelse, mot dagens fyra. Taket för det dubblerade straffet ligger på 18 år.

Utöver gängbrottslagen skärps ett femtiotal straffskalor, bland annat för vålds- och sexbrott. Upprepade grova våldtäkter ska kunna ge livstids fängelse och fler ska häktas, även vid grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck.

– Farliga kriminella ska sitta inne, så att skötsamma människor kan känna sig trygga i sina hem och våga vara ute, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Lagrådet: handläggningen har varit undermålig

Lagrådet, som granskar nya lagförslags juridiska kvalitet, avstyrkte propositionen och ansåg att förslagen håller så låg kvalitet att de inte har förutsättningar att bli lag. Myndigheten kritiserade också regeringen för att ha bortsett från remissinstansernas invändningar, bland annat att det saknas belägg för att straffskärpningar faktiskt minskar brottsligheten.

Strömmer håller inte med om kritiken men medger att vissa lagtekniska justeringar gjorts. Han beskriver höjda straff som en värderingsfråga och en politisk bedömning, rapporterar SvD.

SD:s rättspolitiske talesperson Henrik Vinge går längre i sin kritik mot granskningsorganet.

– Vill man att brottslingar ska straffas hårdare eller inte, det är inte i första hand en bedömning för lagrådet utan för väljarna, säger han och menar att myndigheten agerat "mer som en politisk kraft".

Bredare reform med oklar tidsplan

Parallellt med propositionen lämnar regeringen en lagrådsremiss om att skärpa straffen i allmänhet. Domstolarnas nuvarande utgångspunkt, att fängelse bara döms ut i sista hand, föreslås avskaffas. Dagens mängdrabatt tas bort och domstolarna ska ta mindre hänsyn till gärningsmannens personliga omständigheter, som hög ålder eller dålig hälsa.

Denna del av reformen saknar ett fastställt datum för ikraftträdande. Skälet är att Kriminalvården först måste bygga ut kapaciteten. På fråga om det kan dröja ett, två eller tio år svarar Strömmer att regeringen avser fatta beslut under nästa mandatperiod, förutsatt att man får förtroendet att bilda regering efter höstens val.

Riksdagen väntas rösta om de delar som gäller från 1 augusti under sommaren, innan valrörelsen tar fart på allvar.