Liberalernas vändning öppnar vägen för Åkesson som statsminister

Vad Liberalernas vändning faktiskt innebär

Under lång tid utgjorde Liberalerna ett av de tydligaste hindren mot ett direkt SD-inflytande i regeringsställning. Partiets tidigare ståndpunkt, att aldrig acceptera SD i regering, fungerade som en bromskloss i högerns koalitionsbygge.

När den linjen nu övergetts förändras det parlamentariska landskapet på högersidan. Ingen av de borgerliga partierna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna eller Sverigedemokraterna, upprätthåller längre ett formellt veto mot SD vid regeringsbordet.

– Det är en historisk förändring av svensk borgerlighet, och konsekvenserna är långtgående på ett sätt som vi ännu inte fullt ut kan överblicka, säger en politisk analytiker som följer koalitionsfrågorna nära.

Störst på högersidan ger statsministeranspråk

Den avgörande frågan är vilket parti som är störst på högersidan efter nästa val. I svensk parlamentarisk tradition tillfaller statsministerposten normalt det största regeringspartiet.

Enligt flera opinionsundersökningar publicerade under tidigt 2026 ligger Sverigedemokraterna och Moderaterna nära varandra i väljarstöd. Om SD passerar M och blir det dominerande högerpartiet uppstår ett läge där Jimmie Åkesson med konventionens logik har starka anspråk på statsministerposten.

Moderaternas Ulf Kristersson innehar posten i dag, men ett valresultat där SD är större skulle sätta press på hela högerblocket att omförhandla maktfördelningen.

Kvarstående hinder är politiska, inte formella

Inga juridiska eller konstitutionella regler hindrar Åkesson från att bli statsminister. Riksdagens talman utser den kandidat som bedöms ha bäst förutsättningar att samla en majoritet, och riksdagen röstar sedan om godkännande.

Det som återstår är politiska och opinionsmässiga barriärer. Moderaterna har inte uttalat att de är beredda att stödja Åkesson som statsminister, och inom delar av borgerligheten finns ett fortsatt motstånd mot en sådan lösning. Internationella reaktioner, särskilt från EU-partners, utgör också en faktor som svenska partier historiskt vägt in.

Samtidigt har normförskjutningen gått snabbt. För bara några år sedan var SD utestängt från direkt regeringsinflytande. I dag sitter partiet med i Tidösamarbetet och påverkar regeringspolitiken i frågor som migration och kriminalitet.

Nästa riksdagsval hålls i september 2026, och opinionssiffrorna de kommande månaderna avgör i hög grad om frågan om Åkesson som statsminister förblir hypotetisk eller blir ett konkret förhandlingsläge efter valnatten.