Magdalena Andersson väntas röstas ned som statsministerkandidat i dag

Hon räknar själv med att bli nedröstad

Andersson har själv sagt att hon förväntar sig ett nej. Hon medgav i tisdags att processen är komplicerad och kan kräva flera omröstningar.

– För mig har det varit uppenbart sedan vi fick valresultatet att det här är komplicerat, det kommer att ta tid och det kan krävas statsministeromröstningar, sa Magdalena Andersson till SvD i tisdags.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommer att rösta rött. Centerpartiet hade under onsdagseftermiddagen inte meddelat sitt ställningstagande, enligt Svenska Dagbladet.

Centerpartiets röda linje mot Vänsterpartiet står kvar, och Vänsterpartiet har inte backat från ovilligheten att vara stödparti till en regering de inte ingår i.

Källor räknar med flera voteringar

Enligt SvD:s källor i de fyra partierna krävs flera statsministervoteringar innan förhandlingarna tar fart på riktigt. En källa tror att det kan börja röra på sig efter två omröstningar.

Från Vänsterpartiet beskrivs processen som långsam, och riktiga förhandlingar är långt borta.

– Det konstiga är inte att vi inte har en regering på plats, utan att processen inte har kommit längre, säger en V-källa.

Vänsterpartister ser enligt SvD voteringarna som ett medel för att nå målet om ministerposter. Även om talman Andreas Norlén ger någon annan sonderingsuppdraget räknar Andersson med att fortsätta samtalen med övriga partier.

Oro för budgeten

Inom Miljöpartiet finns en stor oro över att budgetförhandlingen inte har kommit igång. Regeringen väntas lämna en budget till riksdagen senast 12 november.

Källor säger till SvD att nästa regering riskerar att förlora tempo. En risk är att den inte hinner genomföra sina viktigaste reformer före valet 2030.

Andersson har samtidigt pekat på framsteg. S, V, MP och C har säkrat egen majoritet i riksdagens utskott, agerat gemensamt för att stoppa tonårsutvisningarna och frysa EU:s handelsavtal med Israel.

Högst fyra omröstningar före nyval

Det blir den första av högst fyra statsministeromröstningar innan nyval hålls. Regeln har funnits i regeringsformen sedan 1974, och enligt Hans Hegeland, doktor i statsvetenskap och utskottsråd i finansutskottet, är den en avvägning mellan att ge partierna tid och att inte låta processen dra ut.

Regeringen behöver inte en majoritet som röstar ja, det räcker att färre än hälften röstar nej. Hegeland framhåller att det avgörande för tidsåtgången är hur partierna förhandlar, och han pekar på att partisystemen har blivit mer fragmenterade.

Senast Socialdemokraterna hade uppdraget, 2018, tog regeringsbildningen 134 dagar.