Minst 37 skyddade boenden har stängt efter skärpta lagkrav
Foto: Freepik
Sedan tillståndskravet för skyddade boenden infördes för ett år sedan har minst 37 verksamheter för våldsutsatta kvinnor tvingats stänga, samtidigt som väntetiden hos tillståndsmyndigheten IVO i snitt uppgår till 17 månader.
Ideella jourer drabbas hårdast
Lagen som trädde i kraft den 1 april 2024 kräver tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för att få driva skyddat boende. Syftet var att stoppa oseriösa aktörer, men det är i stället ideellt drivna verksamheter som drabbats, enligt Sveriges Radio.
Inom kvinnojoursorganisationen Roks har 20 boenden lagts ned sedan lagen infördes. Inom Unizon har ytterligare 17 stängt. I norra Sverige är bristen särskilt påtaglig, och Lycksele kvinnojour beskriver för Sveriges Radio hur akuta behov inte längre kan mötas trots att hjälpsökandet erfarenhetsmässigt ökar efter storhelger som påsken.
IVO:s handläggningstider skapar kapacitetsbrist
Totalt har cirka 225 ansökningar lämnats in till IVO. Av dessa har 75 fått bifall, 50 avslag och 18 avskrivits eller avvisats, enligt uppgifter från myndigheten. Ett sjuttiotal aktörer väntar fortfarande på beslut.
Handläggningstiden på i snitt 17 månader är ett allvarligt problem, anser Vårdföretagarna.
– Vi befinner oss i en allvarlig situation med risk för kapacitetsbrist, säger Johan Lahne, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna, till Dagens Samhälle.
Lahne påpekar att ansökningsavgiften uppgår till 77 500 kronor och att den långa väntetiden skapar osäkerhet hos aktörerna om det ens är värt att söka tillstånd. Branschorganisationen anser att tre månader är en rimlig handläggningstid. Riksrevisionen kritiserade IVO redan i fjol för långsam hantering, då väntetiden för klagomål inom hälso- och sjukvården uppgick till 19 månader.
Ministern hänvisar till statligt stöd
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) säger till Sveriges Radio att hon har respekt för oron, men pekar på att verksamheter som behöver hjälp att uppfylla de nya kraven kan söka statligt stöd.
– Om man varken har sökt de pengarna eller sökt tillstånd över huvud taget, ja då finns det alltså inga förutsättningar för att driva skyddat boende i Sverige, säger Waltersson Grönvall.
I vilken utsträckning de boenden som stängt faktiskt sökt pengarna och tillståndet är oklart, rapporterar Sveriges Radio. Kritiker menar att lagändringen inte uppnått sitt syfte, och Roks konstaterar att den inte bidragit till att fler kvinnor får tillgång till skyddat boende av hög kvalitet. IVO uppgav tidigare att myndigheten skulle vara klar med en stor del av ärendena i mars 2026, men enligt Vårdföretagarnas Johan Lahne har den tidpunkten redan flyttats fram vid upprepade tillfällen.
