Foto: Freepik
Svenska folket är delat i frågan om ett extra val, visar en mätning som Novus gjort för TV4 Nyheterna. Exakt en månad efter valet saknar Sverige fortfarande en regering.
Hur fördelar sig åsikterna om extra val?
39 procent anser att ett extra val är en bra idé, medan 40 procent anser motsatsen. Resterande är osäkra, enligt TV4.
Väljare på högersidan är mer positiva till ett extra val. Rödgröna väljare är betydligt mer negativa.
Undersökningen gjordes 1–7 oktober 2026 i Novus Sverigepanel. Den är åsiktsmässigt representativ för svenska folket i åldern 18–84 år.
Vad händer med regeringsfrågan?
S-ledaren Magdalena Andersson ska på tisdagen redovisa sitt sonderingsuppdrag för talman Andreas Norlén. Uppdraget fick hon den 2 oktober. Enligt TV4 är läget låst och de röda linjerna kvarstår. Andersson har hittills inte visat tecken på att vara nära att leverera.
De rödgröna partiledarna har hållit ett första gemensamt möte, men enligt SVT ser det ut att dröja innan Sverige får en ny regering. Det kan bli en första statsministeromröstning redan under veckan. Ett extra val hålls om fyra statsministeromröstningar misslyckas.
Andersson är också pressad av en förtroendeminskning. I Novus senaste mätning av förtroendet för partiledarna, som presenterades i fredags, har hon tappat elva procentenheter sedan augusti. Nu uppger 35 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för henne, och hon placerar sig på tredje plats. Hon har toppat mätningen sedan hon tillträdde 2021, skriver Svenska Dagbladet.
Hur ofta har Sverige haft extra val?
Endast en gång sedan demokratins genombrott i början av 1920-talet har Sverige haft extra val. Det var 1958, och den stora stridsfrågan gällde då införandet av pensionssystemet ATP.
Historieprofessorn Dick Harrison är tveksam till om ett extra val i dag skulle lösa låsningen.
– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson, historieprofessor.