Oklart hur skolan ska fungera för 13-åringar i fängelse

Skolplikten krockar med fängelset

Barn i högstadieålder har skolplikt, och när de nu kan hamna bakom lås och bom uppstår en juridisk och praktisk konflikt som ingen ännu har löst. Enligt P3 Nyheter råder stor osäkerhet om hur fängelseskolor ska organiseras för de yngsta intagna.

– Det finns ju inget förslag på bordet, det är bara en utredning än så länge. Det är ju väldigt bekymmersamt, säger Fredrik Malmberg, direktör på Institutet för mänskliga rättigheter.

Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) uppger att de fängslade barnen ska få "utbildning de behöver" och att samma lagar som reglerar utbildning på Sis-hem också kommer att gälla för fängelseskolor. Kritikerna menar att det är otillräckligt som svar när reformen träder i kraft om drygt tre månader.

Lagrådet avstyrkte förslaget, regeringen gick ändå vidare

Kritiken mot reformen har varit bred. En lång rad remissinstanser, däribland Åklagarmyndigheten, var negativa. Experterna i den egna utredningen var kritiska. Och lagrådet, där landets högsta jurister granskar lagförslag, avstyrkte hela förslaget.

Lagrådets invändningar är flera: beredningen uppfyller inte grundlagens krav, sänkt straffbarhetsålder bedöms inte leda till minskad brottslighet, och reformen riskerar att gängen i stället börjar använda ännu yngre barn för mord och sprängningar. Lagrådet anser heller inte att förslaget är förenligt med barnkonventionen.

Regeringen valde ändå att lägga fram propositionen till riksdagen. Motiveringen är att läget är så akut att lagändringen måste betraktas som proportionerlig, och att barnkonventionen inte fastställer en bindande lägsta straffbarhetsålder, bara nämner 14 år i en icke bindande rekommendation.

Från den 2 augusti gäller sänkningen för de grövsta brotten med ett minimistraff på fyra år, bland annat mord, mordförsök, sprängningar och grova våldtäkter. Det längsta straff en 13-åring i praktiken kan få är knappt två år, eftersom 13-åringar enligt det nya systemet får 10 procent av en vuxens straff och det längsta tidsbestämda straffet i Sverige är 18 år. Procentsatserna är dock schabloner och domstolarna kan avvika från dem.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har tidigare sagt att han räknar med att domstolarna i många fall dömer ut ungdomsövervakning i stället för fängelse för de allra yngsta, men att utförda mord och mordplaner kan leda till fängelse även för 13-åringar. Dubbla straff för brott inom ramen för gänguppgörelser gäller också för denna åldersgrupp.

Reformen är tidsbegränsad till fem år. Därefter krävs ett nytt riksdagsbeslut, som föregås av en utvärdering av effekterna, innan den eventuellt förlängs.