Politiker varnar: bidragstak riskerar öka ungas kriminalitet

Danska erfarenheter används som varningssignal

Kritiken riktas mot det bidragstak som regeringen och Sverigedemokraterna vill införa, vilket innebär att försörjningsstödet sänks och att möjligheten till lokala undantag tas bort. I dag kan kommuner göra undantag för att kompensera för högre levnadskostnader i storstäder, något som alltså försvinner med den nya reformen.

Ansvariga socialpolitiker i landets tre största städer pekar på vad som hände i Danmark när bidragen sänktes där.

– Man såg väldigt tydligt att det fick två konsekvenser. Att barn och unga ägnar sig åt egendomsbrott och att man lämnade skolan, säger Alexander Ojanne (S), social- och trygghetsborgarråd i Stockholm.

Ojannes oro delas av kollegor i Göteborg och Malmö, städer där andelen hushåll med försörjningsstöd traditionellt är hög och där konsekvenserna av en sänkning väntas bli störst.

Ministern ser inte samma risk

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) avfärdar jämförelsen med Danmark och menar att den svenska reformen är utformad på ett annat sätt.

– De här reformerna skapar möjligheter snarare än ökar på risken för kriminalitet, säger hon.

Tenje betonar att syftet med bidragstaket är att stärka drivkrafterna för arbete, inte att försämra för barnfamiljer. Regeringen och SD presenterar reformen som ett sätt att göra det mer lönsamt att ta ett jobb än att leva på bidrag.

Kritikerna ifrågasätter dock om den logiken håller för familjer som redan befinner sig i ekonomisk utsatthet och där föräldrarna saknar möjlighet att snabbt ta sig in på arbetsmarknaden. Konsekvenserna för barnen i dessa hushåll är det som oroar socialpolitikerna mest, och frågan om hur kommunerna ska hantera ett ökat tryck på socialtjänsten utan möjlighet att kompensera lokalt lär bli central när reformen behandlas vidare.