Regeringen föreslår att brottsoffer ska slippa kräva ersättning från förövaren

Största förändringen på årtionden

Förslaget innebär att Brottsoffermyndigheten betalar ut ersättningen direkt när skadeståndsfrågan avgjorts i domstol, varefter staten tar över ansvaret att kräva pengarna från gärningspersonen. I dag förväntas brottsoffret själv kontakta förövaren för att driva in skadeståndet, något som enligt regeringen förlänger utsattheten.

– Det här är en viktig del i vårt arbete att stärka upprättelsen för brottsoffer. Nu ska den som utsatts för brott slippa besväret och obehaget att driva in sin brottsskadeersättning från förövaren. Det här gör systemet mer rättvist och anständigare, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Regeringen beskriver förslaget som den största förändringen av brottsskadeersättning på årtionden. Propositionen är ett samarbete inom Tidöregeringen och presenterades gemensamt av Strömmer tillsammans med Henrik Vinge (SD), Torsten Elofsson (KD) och Martin Melin (L).

Fler förändringar i paketet

Propositionen innehåller flera parallella åtgärder. Vårdnadshavares skadeståndsansvar när barn begår brott höjs från en femtedel till högst en tredjedel av prisbasbeloppet, vilket 2026 motsvarar en ökning från 11 840 kronor. Ansvaret utvidgas också till att omfatta ren förmögenhetsskada, exempelvis skador orsakade av bedrägeri.

Gärningspersoner som vill göra rätt för sig ges möjlighet att deponera pengar hos Kronofogdemyndigheten, som sedan betalar ut beloppet till brottsoffret, även innan domen fått laga kraft. Dessutom tas vissa skydd mot utmätning bort, bland annat för brottsskadeersättning och trafikskadeersättning, så att dessa medel kan utmätas för att betala brottsskadestånd.

Reglerna för frihetsberövandeersättning ändras också. Bakgrunden är uppmärksammade fall där dömda gärningsmän fått ut ersättning som vida överstigit vad de själva betalat till sina brottsoffer.

Löftet om en samlad brottsofferlag infrias inte

Regeringen lovade på internationella brottsofferdagen 2023 att ta fram en samlad lag för brottsoffer. I februari 2026 meddelade Strömmer att den planen skrotats.

– Jag ska vara ärlig och säga att det har visat sig vara rätt så komplicerat att få till den på ett riktigt bra sätt, sade Strömmer till TV4 i februari.

Socialdemokraternas kriminalpolitiska talesperson Teresa Carvalho är kritisk till beslutet och menar att en samlad lag fortfarande behövs för att tydliggöra både brottsoffers rättigheter och myndigheternas skyldigheter. Brottsoffermyndighetens generaldirektör Anders Alenskär ser däremot inte lagen som avgörande, utan betonar att det är rättigheterna i sig som spelar roll, oavsett hur de regleras.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026, förutsatt att riksdagen bifaller propositionen.