Regeringen genomför omstridd reform av socionomutbildningen hösten 2027

Kritiken: politisk detaljstyrning utan motstycke

Beslutet har länge varit kontroversiellt. Redan när Tidöavtalet presenterades 2022 gick professorer och utbildningsföreträdare vid samtliga 19 universitet och högskolor som bedriver socionomutbildning samman och kritiserade planerna i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Kritikerna beskrev det som "ett populistiskt ingrepp" och menade att politisk styrning på den här detaljnivån saknar motsvarigheter, nationellt som internationellt, inom den akademiska världen. Socionomutbildningen har under de senaste decennierna utvecklats till en generalistutbildning, där studenter rustas för att möta människor i en rad utsatta situationer. Specialistkunskaper, till exempel om ungdomskriminalitet, förvärvas enligt den modellen på avancerad nivå och i kombination med praktisk yrkeserfarenhet.

Lärosätena pekade också på att det finns en etablerad ordning för den här typen av förändringar, där examensmål justeras i högskoleförordningen och relevanta myndigheter stöttar lärosätena i processen. Regeringens approach uppfattades som ett sätt att kringgå den modellen.

Edholm: socialsekreterare behöver bättre kunskaper

Regeringen väljer alltså att gå vidare trots motståndet. Högskoleminister Lotta Edholm (L) motiverar beslutet med hänvisning till samhällsutvecklingen, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Vi har enorma problem med ungdomsbrottslighet och det är viktigt att socialsekreterare har bättre kunskaper kring det, säger Lotta Edholm.

Reformen är inte den första av sitt slag. Socionomutbildningen har tidigare tvingats införliva examensmål om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, något som lärosätena då beskrev som svårt att omsätta i praktiken med befintliga resurser. Det nya examensmålet om ungdomsbrottslighet följer samma logik, men möter ett bredare och mer samlat motstånd från akademin.

Från hösten 2027 gäller de nya kraven för alla studenter som påbörjar socionomutbildningen i Sverige.