Regeringen planerar elva skolutredningar inom skolan under 2026
Foto: Freepik
Regeringen planerar att tillsätta elva utredningar inom skolområdet under 2026. Det framgår av ett internt dokument från januari som Altinget tagit del av.
Det här ska utredas
Listan täcker ett brett spektrum av skolpolitiska frågor. Bland de planerade utredningarna finns en översyn av skollagen, säkerhet i skolan, skolval, lärarlegitimation och reglering av fristående skolor.
Den enskilt dyraste utredningen gäller en översyn av studiestödssystemet, med en budget på 5,7 miljoner kronor. Utredningen om säkerhet i skolan är prissatt till 5,5 miljoner kronor, medan en ny utredning om ämnet svenska beräknas kosta 1,6 miljoner kronor.
En av de mer politiskt laddade punkterna på listan är utredning nummer nio, formulerad som "utredning om en skolmodell med disciplin och tydligt kunskapsfokus", med en budget på 1,6 miljoner kronor. Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Josefin Malmqvist har tidigare efterlyst en utredning om den så kallade "no excuses"-modellen, som bygger på strikt disciplin. Om det är den modellen som avses i dokumentet är oklart.
Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) har tidigare sagt till Altinget att en sådan modell inte är aktuell. När tidningen sökte henne för en kommentar om det interna dokumentet avböjde hon intervju.
Oklart om alla utredningar hinner tillsättas
Altinget uppger att det är oklart om samtliga elva utredningar ligger fast och om de hinner tillsättas under året. Som jämförelse tillsattes sju av åtta planerade utredningar från motsvarande lista för 2025.
Parallellt med regeringens utredningsplaner presenterade Kristdemokraterna på torsdagen ett eget skolpolitiskt paket med fokus på barns psykiska hälsa och tidiga stödinsatser.
– Det ska inte krävas utredningar och diagnoser för att få stöd, säger Jakob Forssmed, vice partiordförande för KD.
Partiet vill införa en standardiserad screening av barns inlärningsförmåga redan i årskurs 1, en garanti på max ett dygns väntetid inom elevhälsan samt 30 minuters daglig pulshöjande rörelse på skoltid i alla skolformer.
– Svenska barn är mest stillasittande i Norden, säger Forssmed.
KD vill också att socialtjänsten och vården ska få placera behandlande personal, som socialpedagoger, direkt i skolan. Förslagen läggs fram som en del av partiets bredare satsning på att tidigare fånga upp barn med inlärningssvårigheter och NPF-diagnoser.