Regeringen utreder varför allt fler unga får adhd och autism

Uppdraget rapporteras av TT och rör en av de tydligaste trenderna inom svensk barn- och ungdomspsykiatri de senaste åren. Antalet unga som får neuropsykiatriska diagnoser har ökat markant, och orsakerna är inte klarlagda.

Var tionde pojke har adhd-diagnos

Siffrorna illustrerar hur utbredd diagnostiseringen blivit. År 2022 hade 10,5 procent av pojkar i åldern 10–17 år en adhd-diagnos, medan motsvarande siffra för flickor i samma åldersgrupp låg på 6 procent.

Det innebär att ungefär var tionde pojke i den åldersgruppen bär diagnosen, en nivå som väcker frågor om vad som driver utvecklingen. Handlar det om en verklig ökning av tillståndet, bättre diagnostiska verktyg, förändrade omgivningsfaktorer eller något annat? Det är just de frågorna delegationen ska försöka besvara.

Delegation med dubbelt uppdrag

Delegationens arbete delas in i två delar. Den ena är analytisk, att kartlägga och förklara varför fler unga diagnostiseras med adhd och autism. Den andra är praktisk, att utveckla och förbättra stödet för de barn och ungdomar som redan har en neuropsykiatrisk diagnos.

Kombinationen av utredning och åtgärdsutveckling gör uppdraget bredare än en traditionell statlig utredning. Regeringen vill alltså inte bara förstå trenden utan också agera på den.

Frågan om stöd är central eftersom en diagnos i sig inte automatiskt leder till rätt insatser. Många familjer vittnar om långa väntetider och ett splittrat stödsystem där skola, vård och socialtjänst inte alltid samverkar tillräckligt.

Delegationen väntas presentera sina slutsatser och förslag inom ramen för uppdraget, men något slutdatum för arbetet framgår inte av de uppgifter som hittills publicerats.