Regeringen vill ändra artskyddet så att fridlysta arter inte stoppar avverkning

Kortare granskningstid och förändrat artskydd

Förändringarna är tvådelade. Dels vill regeringen ändra artskyddet så att förekomsten av fridlysta arter inte kan hindra en avverkning, dels vill man förkorta den tid Skogsstyrelsen har på sig att granska en avverkningsanmälan.

Bakgrunden är en konflikt mellan skogsägarnas intressen och naturvårdslagstiftningen. Nyckelbiotoper, det vill säga skogsområden med mycket höga naturvärden, är enligt Skogsstyrelsen viktiga livsmiljöer för hotade och sällsynta arter. Det finns över 50 olika typer av nyckelbiotoper, och många av dem hyser arter som är beroende av just dessa miljöer för sin överlevnad.

Kjell-Arne Ottosson, kristdemokrat och vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet, försvarar regeringens linje.

– Det var många skogsägare som inte fick avverka så som de hade tänkt sig, säger han.

Kartläggningen av nyckelbiotoper stoppades redan 2018

Regeringens förslag kommer inte ur ett vakuum. Mellan 2018 och 2021 slutade Skogsstyrelsen att kartlägga nyckelbiotoper, och informationen om dem togs bort från myndighetens register. Det har ökat risken för att värdefull skog avverkas utan att naturvärdena är kända.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén är kritisk och menar att kunskapsbristen gör situationen svårbedömd.

– Vi sitter fast i ett läge där vi inte vet vilka värdefulla skogar vi har, säger han till Ekot.

Enligt Skogsstyrelsens egna riktlinjer ska skogsbruksåtgärder som väsentligt ändrar naturmiljön anmälas för samråd, och åtgärder i områden med mycket höga naturvärden som utgör livsmiljö för akut hotade eller starkt hotade arter kräver alltid en sådan anmälan. Det är just detta regelverk som regeringen nu vill mjuka upp.

Förslaget väntas möta fortsatt motstånd från miljöorganisationer och oppositionspartier, och debatten om avvägningen mellan skogsbrukets intressen och bevarandet av biologisk mångfald lär intensifieras när detaljerna i lagändringarna presenteras.