Regeringen vill stoppa aktörer utanför EU från att driva friskolor

Säkerhetsrisken bakom förslaget

Bakgrunden är en bedömning från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som pekar på risken att en utländsk antagonistisk stat investerar i svenska skolor i syfte att påverka det demokratiska samhället. Regeringen hänvisar direkt till denna analys som grund för utredningen.

– Svensk skola får aldrig bli en bakdörr för utländska intressen eller spionage, säger Simona Mohamsson, utbildnings- och integrationsminister, i pressmeddelandet.

Förslaget innebär att friskolor bara ska kunna drivas av aktörer från EU eller de tre EES-länder som inte är EU-medlemmar, nämligen Norge, Island och Liechtenstein. Aktörer från övriga länder, bland annat Ryssland, Kina och länder i Mellanöstern, skulle alltså utestängas.

Utredning ska ta fram konkreta regler

Regeringen har ännu inte presenterat färdiga lagtexter, utan tillkännager att en utredning ska genomföras. Den ska ta fram konkreta förslag på hur reglerna ska utformas och kontrolleras i praktiken.

Friskolefrågan har länge varit politiskt känslig i Sverige, men det är ovanligt att säkerhetspolitiska argument lyfts fram som huvudskäl för nya ägarrestriktioner. Att FOI:s analys nu väger tungt i motiveringen markerar en tydlig förskjutning mot att betrakta skolsektorn som en del av det bredare totalförsvaret.

Hur snabbt utredningen ska redovisas och när eventuella lagändringar kan träda i kraft har regeringen inte specificerat i pressmeddelandet.