Rekordmånga politiska vildar i riksdagen, nio ledamöter kan avgöra maktbalansen

Vildarna har aldrig varit fler

Riksdagen har just nu fler politiska vildar än någonsin tidigare. Nio av 349 ledamöter har valt att behålla sina mandat trots att de lämnat det parti de valdes in för. Frågan har aktualiserats i samband med det pågående kvittningsbråket och lyftes den 10 maj i Sveriges Radios "Godmorgon världen".

Med ett parlamentariskt läge där blocken skiljs åt av bara tre mandat får dessa nio ledamöter en oproportionerligt stor betydelse. De kan, beroende på hur de röstar, avgöra utgången i avgörande omröstningar.

Katja Nyberg, som valdes in på ett SD-mandat men nu sitter som vild, är tydlig med varför hon stannat kvar.

– Jag är vald att fatta egna beslut, inte för att trycka på en knapp åt någon annan, säger hon.

Personcentrerad politik förklarar trenden

Statsvetare och riksdagsledamöter pekar på samma bakomliggande orsak till att allt fler väljer att stanna kvar som vildar snarare än att lämna riksdagen. S-ledamoten Anders Ygeman menar att politiken har förändrats i grunden.

– Jag tror att politiken har blivit mer personcentrerad, och där personvalet bidragit till det, säger Ygeman.

Statsvetaren Tommy Möller vid Stockholms universitet delar den bilden. Han bedömer att många riksdagsledamöter i dag har svagare partilojalitet än tidigare generationer, delvis för att många av dem gjort förhållandevis snabba politiska karriärer och därmed har ett tunnare band till partiorganisationen.

Personvalet, som ger väljarna möjlighet att kryssa en enskild kandidat, förstärker den logiken. En ledamot som tagit sig in i riksdagen på egna röster kan argumentera för att mandatet tillhör dem, inte partiet.

Kvittningsbråket sätter systemet på prov

Det aktuella kvittningsbråket har gjort vildafrågan konkret och politiskt känslig. Kvittning, den informella överenskommelse som innebär att frånvarande ledamöter från olika block neutraliserar varandra, bygger på att blocktillhörigheten är tydlig. När ledamöter sitter utanför partierna uppstår gråzoner om vem som kvittar mot vem.

Med nio vildar utspridda i riksdagen, och ett marginalt parlamentariskt läge, ökar trycket på att hantera frågan om vad ett mandat egentligen innebär och vem det tillhör. Någon formell reglering av vad som händer när en ledamot lämnar sitt parti finns inte i riksdagsordningen, vilket ger vildarna ett starkt skydd för att stanna kvar.

Hur de nio vildarna väljer att agera i kommande omröstningar kan därmed få direkt påverkan på regeringens möjlighet att driva igenom sin politik.