Riksdagens kvittningssystem sagt upp, vilket skapar problem för Tidöregeringen
Foto: Freepik
Riksdagens kvittningsöverenskommelse är satt ur spel, och det kan få allvarliga konsekvenser för statsminister Ulf Kristersson (M) och Tidökoalitionen inför de omröstningar som återstår före valet.
Stabilitetsbilden hotas
SVT:s politiske kommentator Mats Knutson varnar i en analys för att regeringen inte längre kan vara säker på att vinna viktiga riksdagsomröstningar.
– Ett av Kristerssons starkaste kort för fortsatt Tidöstyre kan glida honom ur händerna, skriver Knutson.
Eventuella förluster i riksdagen, nära inpå ett val, riskerar att skada den bild av stabilitet som Kristersson konsekvent försökt förmedla. Tidösidans sammanhållning har varit ett centralt argument inför väljarna, och det argumentet försvagas om regeringen börjar förlora omröstningar.
SD:s Åkesson kan tvingas ändra sitt rörelsemönster
TV4:s politiske kommentator Fredrik Björkman lyfter fram en annan konsekvens: alla riksdagsledamöter måste nu närvara vid samtliga omröstningar. Det drabbar framför allt SD:s partiledare Jimmie Åkesson, som enligt Björkman har den högsta frånvaron av samtliga riksdagsledamöter.
Kvittningssystemet har tidigare gett Åkesson möjlighet att resa runt i landet och bedriva politiskt arbete utan att riskera att hans frånvaro påverkar utfallet i riksdagen. Den möjligheten försvinner nu.
Björkman riktar också kritik mot SD:s gruppledare Linda Lindberg, som var den som utlöste hela krisen.
– Visste SD:s gruppledare Linda Lindberg verkligen vad hon gjorde? frågar sig Björkman.
Det var Lindberg som valde att kalla in två sjukskrivna, eller på annat sätt förhindrade, ledamöter för att säkerställa att Tidösidan skulle vinna en omröstning under veckan. Det beslutet startade det bråk som slutade med att kvittningsöverenskommelsen sades upp helt.
Så fungerar kvittningssystemet
Kvittning är en informell överenskommelse mellan riksdagspartierna. Om en ledamot inte kan närvara vid en omröstning, exempelvis på grund av sjukdom eller annat åtagande, kan ett parti på motsatt sida av blockgränsen låta en av sina egna ledamöter avstå från att rösta. På så sätt påverkas inte det politiska styrkeförhållandet i kammaren.
Systemet bygger på ömsesidigt förtroende och har länge fungerat som ett praktiskt verktyg för att riksdagsarbetet ska löpa smidigt. När Lindberg valde att bryta mot den andan, genom att mobilisera ledamöter för att vinna en specifik omröstning, bröt det förtroendet.
Nu återstår frågan hur Tidöregeringen hanterar situationen under de månader som kvarstår till valet 2026, med en riksdag där varje röst räknas och inget längre kan tas för givet.