S kräver nationellt språktest för hela välfärden

Krav på test i alla välfärdsyrken

Förslaget går längre än den lag om språkkrav i äldreomsorgen som regeringen inför under 2026. Redar vill att staten utreder och utformar språktest anpassade för respektive yrkesområde inom välfärden, allt från fritidspersonal till sjukvårdspersonal.

– All personal som arbetar nära människor måste stärkas i det svenska språket, säger Lawen Redar, integrationspolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

Den som inte klarar testet ska enligt Redar kunna skickas tillbaka till SFI, svenska för invandrare. S vill att förskolan prioriteras och att ett språkkrav där införs "redan nu", eftersom det enligt Redar redan är färdigutrett.

– Alla förskolor måste jobba med det svenska språket. Om man redan jobbar i förskola ska man få språkfrämjande insatser på arbetstid, säger hon.

Befintliga tester håller inte måttet

Regeringens nuvarande satsning på språkkrav i äldreomsorgen har redan mött kritik. Flera kommuner har infört egna språktester vid rekrytering, men dessa brister i kvalitet, enligt ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet som Sveriges Radio rapporterade om den 22 mars.

– De tester som vi har tittat på når inte upp till grundläggande kriterium för ett kvalitativt språktest. Här kan det handla om möjligheten att få ett arbete eller inte, säger Clara Palm, lektor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.

Ute i verksamheterna är bilden mer positiv. Specialistundersköterskan Zoja Murmanishvili på Brännaregårdens boende i Olofström välkomnar lagen om språkkrav i äldreomsorgen, enligt Blekinge Läns Tidning.

– Språket är det viktigaste, annars förstår vi inte våra gamla, säger hon.

Regeringen satsar på språkfrukost i skolan

Parallellt med S-förslaget presenterade regeringen en egen språksatsning i vårändringsbudgeten. Elever i förskoleklass och årskurs 1 till 3 i socioekonomiskt utsatta områden ska erbjudas extra träning i svenska i samband med frukosten, en satsning som kallas språkfrukost. För höstterminen 2026 avsätts 30 miljoner kronor till ändamålet.

Statsbidraget för läxhjälp ökar med 50 miljoner kronor för 2026, och lika mycket tillförs för inköp av böcker, vilket motsvarar cirka 250 000 nya böcker enligt regeringen.

– Där vet vi att språket inte är något man får med sig hemifrån, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) om satsningen.

S-förslaget om ett nationellt språkkrav för hela välfärden är ännu ett utredningsförslag. Hur ett sådant system skulle utformas i praktiken, och vilka krav som ska ställas i respektive yrkesgrupp, återstår att fastställa om förslaget går vidare.