Foto: Freepik
Sverige kan fungera länge med en övergångsregering utan att det märks, säger statsvetaren Nicholas Aylott till Dagens ETC. Samtidigt bedömer professor emeritus Jonas Hinnfors att regeringsfrågan löser sig senast i december, om inte ett extraval kommer emellan.
Vad kan en övergångsregering göra?
En övergångsregering får formellt lägga fram lagförslag, men brukar avstå. Det beror på norm och praxis, inte på något förbud.
– Det handlar väldigt mycket om en norm och en praxis, som i sin tur vilar på antagandet att riksdagen skulle kunna ingripa för att stoppa ett beslut som majoriteten inte gillar, säger Nicholas Aylott.
I praktiken är den enda skillnaden mot en ordinarie regering att övergångsregeringen inte får utlysa val.
Hur har regeringsbildningen gått hittills?
De rödgröna partierna vann valet den 13 september med 176 mandat mot Tidöpartiernas 173, enligt TT:s tidslinje. Ulf Kristersson (M) leder sedan dess en övergångsregering.
Magdalena Andersson (S) fick det första sonderingsuppdraget men meddelade den 13 oktober att förutsättningar saknades för henne att bilda regering. Den 15 oktober röstade riksdagen ner henne. Samtliga partier utom S röstade nej.
Därefter fick Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist i uppdrag att sondera för en mittenregering ledd av Andersson. Den 26 oktober rapporterade hon att stöd saknas. Talmannen Andreas Norlén lägger ändå fram henne som statsministerkandidat.
Vad händer härnäst?
Riksdagen prövar Thand Ringqvist den 3 november, och mittenalternativet väntas av allt att döma röstas ner. Då går uppdraget till Kristersson, som ska återrapportera till talmannen den 10 november.
Talmannens besked har mötts av kritik. Hinnfors tror ändå att omröstningarna är avgörande.
– Partierna är upprörda och förvånade och allt möjligt, men det viktiga är nog att det blir en omröstning, säger Jonas Hinnfors.
Han menar att hotet om extraval sannolikt är det som sätter fart på processen.
– Osäkerheten om vad ett extraval kan resultera i leder till att man faktiskt börjar ändra sig om olika röda linjer, när man står inför stupstocken så att säga, säger Hinnfors.
Hur lång tid kan det ta?
Hinnfors räknar med att processen tar fart vid den tredje eller fjärde omröstningen. Om talmannen ser rörelse bland de rödgröna kan han förlänga Kristerssons sondering och lämna över den till Andersson.
– Det kanske kan dra in i december, men mycket längre kommer det nog inte att ta, säger Hinnfors.
Talman Norlén vill undvika en lika långdragen process som 2018, då det tog 134 dagar att få en regering på plats.
Hinnfors bedömer det som mest troligt att de rödgröna enas kring Andersson. Han gissar att C får stryka sin röda linje mot V i regeringen, medan V kan tvingas acceptera mittenpolitik.
– Klarar man inte det, ja då är det kanske extraval som det blir. Det är nog närmare den här gången än det var 2018, säger Hinnfors.
